Bedömning för lärande: så utvärderar jag och förändrar min undervisning

Mina tre grupper i Svenska 1 har fått arbeta med en referatuppgift, som jag har hittat, och tyckte verkade kul. Tidigare har de gjort några referatövningar ur Svenska impulser för yrkesprogrammen, och det har gått bra, men när vi kom fram till denna uppgift tog det tvärstopp, och jag förstod först inte varför. Den såg ju inte så besvärlig ut. Så här såg den ursprungliga uppgiften ut:

Skriv ett eget referat

Sammanställ tre filmrecensioner

1. Leta rätt på tre recensioner av samma film. Börja med en källförteckning.
2. Planera genom att jämföra olika teman, t.ex. skådespelarnas insats, hur miljön beskrivs, betyget på filmen (och vad det beror på). Tänk igenom och gör en kladd på ett papper.
3. Skriv först en inledning där du presenterar recensionerna och gör källhänvisningar till dem. Tala om att du ska sammanfatta tre olika recensioner.
4. Sedan kommer avhandlingen i din text. Detta är det längsta stycket i texten. Här utgår du från dina teman och skriver ner din jämförelse mellan de olika recensionerna. Varje gång du nämner en författare måste du referera med efternamnet, så vi vet vem du menar. Använd gärna citat.
5. Till sist skriver du en avslutning där du sammanfattar allt som du har kommit fram till. Tänk på att skriva på korrekt svenska och dela in texten i stycken!
6. Om du nu har följt instruktionen, har du skrivit en utredande text. Bravo! Kolla att du har alla referatmarkörer och citat rätt.

Efterhand klarnade bilden, och jag insåg att uppgiften var felkonstruerad: kompakt, komplicerad och obegriplig. Som lök på laxen efter att nätt och jämnt ha tillägnat sig grundläggande referat- och citatteknik, uppstod nya svårigheter:

• söka rätt: filmtips är inte alltid recension
• recensioner kan innehålla avancerade abstraktioner
• nya eller relativt nya begrepp (teman, insats, avhandling...)
• underförstådda moment (stödord, sammanfatta, disponera om)

Inför detta problem kunde jag som pedagog välja två vägar: 1) att förenkla, och visst blev det tvunget för enstaka elever, eller 2) att strukturera och handleda bättre. För flertalet valde jag det senare. Således blev jag till priset av viss inledande förvirring tvungen att dela upp min skriftliga och muntliga instruktion, och skrev en exempeltext, som blev god hjälp för många. Jag utnyttjade också friskt min favoritpolicy: den som kan, visar andra. Hur vet de att någon kan? Jo, det tjoar jag om. Rörelse i klassrummet. Trängsel kring den som har fått till det och dennes dator. Så småningom har de flesta fått ihop ett litet referat, oftast om favoritfilmen, och mitt instruktionspaket omfattar nu förutom ett antal extra genomgångar åtta dokument.

Åsas mottagning

Viss desperation kunde märkas när deadline närade sig, och eleverna ville att jag skulle springa runt och hjälpa dem, men där blev de snopna, för jag satte mig vid min kateder, satte en elevstol bredvid och öppnade "mottagning", vilket jag har märkt är mycket effektivt i sådana situationer. De kommer en i taget och sätter sig med sin dator. Vi går igenom i lugn och ro. När jag sitter ner, händer det något konstigt. Det blir lugnt och arbetsro inträder. Jag hinner med. Jag ser alla i ögonen. Jag kan lugna och ge instruktioner. Hänvisa till andra. Naturligtvis blir det sedan också en hel del "pill" hemma vid datorn med kommentarer i deras Drive-dokument, men det är ju business as usual...

Jag hinner inte blogga

Nej, för i stort sett all min tid går åt till att bygga upp en grundkunskap om mitt nya arbete. Jag reflekterar, utvärderar och planerar om. Plötsligt slår det mig att jag känner igen något: känslan. Så här hade jag det när jag började vikariera som obehörig lärare för 14 år sedan: ständigt trött, stressad, otillräcklig och förvirrad. Hjärnan tänjde sig maximalt. Det blev ju bättre då, så det ska nog bli bättre nu också. Snart är det i alla fall jullov, och det är tur, för då får jag tid att bedöma 60 referatprov, 23 prov i språkhistoria och 19 prov i litteraturhistoria samt planera våren. Idag har jag haft mitt första nationella gymnasieprov inom prövning av Svenska 1. Vilken tur att jag tycker bedömning är kul!

En vanlig onsdag

6.20 ringer klockradion. Frukost. Dagens Nyheter. Jönköpingsposten. Matlåda. Kör till Bäckadal. Plockar ihop min korg med dator och papper och tar hissen till tredje våningen.

8.10 - 9.40 Svenska 1 på industriprogrammet. Pratar planering och gamla läxor tills äntligen de flesta har kommit. Elevrådskrav om fler genomgångar av Fronter och Drive. Inga (nästan) andra lärare använder digitala verktyg, påstås det. Jag pratar om Fronter. Jag visar. Igen. Googlepresentation om referatteknik. Noggrann och långsam genomgång med fler exempel på whiteboarden. Alla gör en övning ur Svenska impulser: välj två av sex artiklar. Skriv två referatinledningar med fullständiga källhänvisningar och två citat, ett kort och ett blockcitat. Trassel med Google Drive. En elev installerar Drive på sin dator och får det att fungera. Missförstånd kring uppgiften. En hel del bra jobb! Jag springer omkring. Ständigt tre, fyra elever som väntar. Hur kan jag göra genomgången ÄNNU tydligare? Jag lyckas komma ihåg att be eleverna om hjälp med att städa salen.

Kaffepaus med lite prat om hur rektorer ska kunna göra en vettig lönesättning utan att göra lektionsbesök.

10.00 - 11.25 Svenska 1 på bygg- och anläggningsprogrammet. Repris på förra lektionens upplägg. Lite tydligare. Färre missförstånd. Tipsar om ett bra exempel hos en elev som har lyckats. Många rusar dit och vill se. Eleven ser stolt ut. Det där ska vi göra om, tänker jag. Lika mycket spring som förra lektionen. Vi brukar ha en liten rast, men det glöms bort. Jag börjar bli trött. Även nu får jag lite hjälp med att sätta upp stolar och rätta till bord.

Lunch med kollegorna i hus 1. Alltid lika trevligt och lättsamt. Hinner med lite korrespondens. Ständigt ny epost från speciallärare, syv, rektor, utbildningsledare m fl. Somligt följer med mentorsrollen, somligt har med ämnesansvaret att göra och somligt med prövningsansvaret.

12.20 - 13.50 Svenska 1 i min egen byggklass. Det är som att komma hem. Vi ligger lite efter: tre gruppseminarier kring Förr eller senare exploderar jag av John Green återstår. Alla får i uppgift att sammanfatta en artikel utanför salen i "Gröna rummet" medan jag har seminarier. Det blir trevligt. Alla deltar mer eller mindre aktivt med egna tankar kring bok och film, relationer, karaktärer, teman, motiv, intertextuella kopplingar, kopplingar till sig själva och världen mm. Efteråt är jag alldeles slut, och vi slutar lite tidigare. Jag glömmer att be om hjälp med salen, så det tar en stund att fixa till möblerna. Varför är det alltid någon som glömmer sin jacka, och hur kan man glömma sitt datorfodral?

Jag hinner skicka ett sms till den elev jag ska träffa om en stund om var vi ska vara. Diskussion med kollegor om hur vi ska organisera vår resurstid. Några av oss, även jag, vill disponera den själv till våra egna elever. Andra vill att vi ska turas om och ta hand om varandras elever. Jag stoppar in frågan i bakhuvudet till eftermiddagens ämneskonferens.

14.00 - 15.00 Resurstid. Jag har stämt träff med en elev i min Svenska 2-grupp. Vi ska fixa en grundstruktur till en argumenterande text, och det lyckas vi med. Jag använder min egen måltext, som jag har publicerat här i bloggen tidigare under titeln Min förebild. Eleven hittar med lite hjälp ett bra ämne och skriver en hel del. Det kommer att bli bra.

Plockar i ordning i arbetsrummet inför ämneskonferensen. Går förbi bilen och lämnar den tomma matlådan. Hinner heja på några kollegor i hus 2 före mötet. Kaffeautomaten trasslar till en början.

15.30 - 17.00 Ämneskonferens i svenska i biblioteket. Vi pratar om prövning, litteratur, nätverk, fortbildning, aktuella arbetsområden mm. En obehörig vikarie lägger rättning och bedömning på hög. Vem tar hand om det? Ganska bra diskussioner om fortbildning och kollegialt lärande. Alla vill komma igång på något sätt, och vi ska följa upp det på studiedag 28/11. Kollegorna på fordonsprogrammet beskriver ett intressant upplägg där de får in karaktärsämnen på ett bra sätt. Fordonseleverna redovisar om ex vis byte av bromsklossar med bilder och fordonslärarna är med som publik. När orkar jag komma så långt? tänker jag, som knappt har koll på vad alla mina yrkeskollegor på bygg heter än.

Hem med bilen. Middag. Kolla Drive på datorn. Det tar några timmar. Var är alla sammanfattningar i min klass? Jag letar och letar. Frågar i Facebookgruppen. Blir sur. Till slut visar det sig efter lite diskuterande att de flesta har jobbat bra. De har bara skrivit på fel ställe. Alla ettor har fått nya Doctopus-mappar, men i min klass har jag inte hunnit gå igenom det ännu.

22.30 I säng. Pratet i klassens Facebookgrupp fortsätter en stund. Vi kommer överens om att reda ut hela trasslet nästa dag. Hjärtan och glada smilisar. Godnatt.

Treornas kamp med lässtrategier och en referatfilm till ettorna.

Detta inlägg är en direkt uppföljning av det närmast föregående, då jag berättade om min läsförståelsefilm. Treorna fick se min film om läsförståelsestrategier. Jag hade fått idén och lagt upp den så sent, att bara ett par elever hade hunnit se den före lektionen. Sen satte vi igång med att tillämpa de nya verktygen på en ny debattartikel: Följ FN-lag mot rasism och tvinga SD att bekänna färg.

Det är säkrast att jag spaltar upp begreppen lite. Med verktyg menar jag här thieves-formulär, VÖL-schema, checklista och tankekarta. Det är egentligen alldeles för omständligt att använda dem allihop till en så pass kort text, men jag ville att eleverna skulle få testa dem, jämföra, reflektera och diskutera.

Vi snackar 18-åringar nu. Somliga har ett mycket mer vuxet och utvecklat metakognitivt tänkande än andra. Somliga har läst mycket, och är därför redan drivna läsare, medan andra har märkbara svårigheter att ta sig igenom en debattartikel. Dessa olika förutsättningar påverkade troligen de skiftande resultaten mycket. Jag tycker att de flesta gjorde ett ambitiöst arbete med att fylla i sina formulär, och de arbetade på olika sätt, vilket ju är helt okej. 

Thieves-formuläret var populärt. Med hjälp av tydliga frågor om titel, rubriker, introduktion, illustration mm synliggjorde eleverna sin förförståelse om hela ämnet. Många skrev så mycket att jag var rädd att energin inte skulle räcka ända till tankekartan, och den oron var befogad. Jag tipsade om att skriva lite mindre, så att de hann allt och inte tappade tråden...

VÖL-schemat upplevde flera som lite svårt att förstå, och de tolkade uppgiften mycket olika. Vissa ställde bara frågor om begrepp, kanske för att jag hade gjort det i min film. Några elever ställde frågor om SD:s politik (som de inte fick svar på i texten). Några elever tyckte att checklistan ersatte VÖL-schemat. Andra tyckte att den var onödig. Något som alla uppskattade värdet av och var väl förtrogna med var tankekartan. Många gör fantastiska tankekartor, som sammanfattar ämnet på ett elegant sätt! 

I slutet av arbetet kom jag på att jag kanske skulle filma, så jag sprang och hämtade min Iphone, och började filma deras händer och papper. Det klippet blev inte alls bra. De hann mycket olika långt, så någon gemensam diskussion gick inte att genomföra direkt efteråt. I stället fick var och en skriva en egen reflektion, innan de övergick till att göra referatövningar utifrån texten. Jag har inte fått in alla ännu, men överraskande många upptäckte att arbetssättet hjälpte dem att förstå texten snabbare. I de diskussioner jag hade medan jag gick runt, framgick att metoden belyste och förstärkte omedvetna och automatiserade processer. Man kan jämföra med att köra bil: när jag övningskör med mina barn, tvingas jag bli medveten om vad jag gör med fordonet och hur jag beter mig i trafiken, för att jag ska kunna förklarar det för någon annan, vilket återigen stödjer modelleringsmetoden. När en lärare eller elev tänker högt om sin läsförståelse, blir de omedvetna processerna tydliga både för den som talar och den som lyssnar.


Eftersom jag hade fått blodad tand, gjorde jag en liten film till, denna gång om referatteknik. Ja, jag vet att det redan finns ett antal dylika, men jag vill inte ha med alltför mycket information. Det ska bli spännande att se hur den tas emot:

Film om läsförståelseundervisning i Svenska 3

Det tekniska motståndet gav till slut vika, och jag blev helt enkelt tvungen. Etern exploderar av trevliga instruktionsfilmer till elever om läsförståelsestrategier. Korta och enkla. Med eller utan musik. Vad som missas är modelleringen, den viktiga tänka-högt-demonstrationen! Läsförståelseundervisning får inte bli ett recept. Det är viktigare att du har eleverna med dig än att du använder verktyg si eller så.

Dessutom är ju just verktygen viktiga, tror jag, särskilt när man ska introduceras i arbetssättet. Därför satte jag ihop en powerpoint-presentation, som jag sedan BESTÄMDE MIG för att göra en film av. Det kan ju inte vara så svårt, eller hur? Jo, det var det, innan jag hittade rätt program, ett headset med fungerande mikrofon längst in i skåpet bakom min peruk(!) och lyckades aktivera mikrofonen (eller vad jag nu gjorde) i datorn. Pust! Det blev en film till slut, inte så proffsig, men förhoppningsvis lär jag mig med tiden. Här är resultatet:

Om att använda mallar, facit, exempel och annat "fusk"

Jag behövde träna referatteknik med treorna, så jag skrev några små övningar utifrån tre intressanta debattartiklar i Dagens Nyheter. Min förhoppning var att ett för många tungt och trist ämne skulle bli lite roligare att arbeta med om texternas innehåll var tillräckligt engagerande. Jag var lite rädd att eleverna inte skulle passa på att debattera, men det gick fint, och gjorde nog övningarna lite roligare, hoppas jag. Vi diskuterade - och nyanserade - tiggeri, Mellanöstern och främlingsfientlighet. 

Tyvärr upplevde en del av eleverna att texterna var lite svåra, men de uppskattade ändå att få arbeta med "vuxentexter". Det primära syftet var ju inte att djupläsa texterna, utan att fiska fram och vidarebefordra specifik information. Emellertid upptäckte jag att referat och citat var lite rostiga kunskaper för dem (och nytt för mig att förklara), så jag satte ihop lösningsförslag till mina egna övningar, och se, det blev minsann uppskattat! Kan ni se framför er en grupp 18-åringar framför en smartboard, som försöker balansera sin laptop med ena handen och skriva av med den andra? 1800-talspedagogik med modern teknologi!

Jag arbetar alltmer med mallar, exempel och demonstrationer i min undervisning. Jag kommer ihåg hur jag kämpade med matten när jag gick i skolan. Vad hade jag gjort utan facit? Troligen fastnat med läxan efter fem minuter. Mina elever arbetar på olika sätt med denna typ av verktyg. Det är ett förtroende jag ger dem, och de förvaltar ALLTID detta förtroende väl. Den som behöver, skriver av en källhänvisning, men försöker nästa gång själv. En annan elev kollar och jämför efter att ha skrivit själv. Någon elev visar mig att de har gjort uppgiften bättre än jag. Hurra, vad kul!

Jag har lagt upp filerna i Facebookgruppen Svensklärarna också.

PM-uppgift om de, dem och dom

Uppdaterad 2024 med några nya artiklar. Denna debatt är inte död!

Svenska 3: Skriv ett pm om språk i förändring

Språk förändras ständigt. Talspråket förändras oftast snabbare än skriftspråket, och när skillnaden blir stor uppstår det en spänning. Ett tecken på denna spänning är att allt fler skriver ”fel”, dvs de skriver som de talar. Ibland sker en reform för att anpassa reglerna efter hur språket används. Ett exempel på en stor sådan reform var 1945, då nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer, t ex vi äro eller ni skola. Detta fick ett snabbt genomslag i samhället. Nu diskuteras om det är dags att överge skriftspråksformerna de och dem, för att i stället skriva talspråksformen dom eller de. Läs och välj bland artiklar i ämnet.

Uppgift

Skriv ett utredande pm utifrån minst tre av källorna förutom läroboken. Din text ska innehålla en inledande frågeställning, en utredning och en avslutning, där du drar slutsatser av din utredning. Lämplig omfattning är 600-800 ord.

Presentera din frågeställning. Beskriv utifrån dina olika källor vilka skäl som finns att överge skriftspråksformerna de och dem och vilka former de ska ersättas med samt vilka skäl som finns att behålla dem. Diskutera dina resultat och dra slutsatser om språklig förändring utifrån ditt källmaterial.

Källor

Åsa Söderström: Språket förändras ständigt och bruket vinner över normen (Mitt lärarliv, 2016-10-23) http://asasoderstrom.blogspot.se/2016/10/spraket-forandras-standigt-och-bruket.html 

Patrik Hadenius: Språkkrönika: "De" och "dem" är snart dömda. (Dagens Nyheter, 2016-10-28) http://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-de-och-dem-ar-snart-domda/

Peter Alestig: Docent: "Dumheter, klart att man kan lära sig de och dem" (Svenska Dagbladet, 2016-10-22) http://www.svd.se/docent-dumheter-klart-man-kan-lara-sig-de-och-dem

 

Henrik Birkebo: För tusan, kan vi inte börja skriva ”dom” nu? (Expressen 2022-03-29) https://www.expressen.se/kultur/for-tusan-kan-vi-inte--borja-skriva-dom-nu/

Olle Josephson och Lena Lind Palicki: Vi dom-förespråkare står på stadig grund. Svenska Dagbladet, 2023-03-24) https://www.svd.se/a/JQLBp8/vi-dom-foresprakare-star-pa-stadig-grund-skriver-josephson-och-lind-palicki

 

Evie Coussé, Yvonne Adesam och Aleksandrs Berdicevskis: Inget stöd i forskningen för att de/dem slås ut. (Svenska Dagbladet 2023-03-20) https://www.svd.se/a/Knavyo/inget-stod-iforskningen-for-att-de-dem-slas-ut-skriver-tre-forskare