Hans Rosling: en pedagogisk megastjärna

Ända sedan jag fick upp ögonen för denne underbart tydlige, respektlöse och ödmjuke folkbildare, har jag älskat och beundrat hans sätt att framföra sitt viktiga budskap att världen faktiskt utvecklas i positiv riktning, men att det sker genom en successiv utveckling i små steg som inte uppmärksammas i media. Idag publicerades denna fina illustration av världens befolkningstillväxt i Dagens Nyheter:



Tillåt mig frossa i några fler Roslingklipp. I The state of the world in seven snowballs från BBC åskådliggör han världens utveckling mot välstånd med hjälp av snöklot och leksaker på en mur. "Världen mår bättre än länderna." Välståndsklyftorna är numera större inom länder än mellan dem.

I det danska programmet Deadline läxar Rosling upp programledaren och förklarar varför man också måste studera information som är inhämtad under lång tid."Man kan inte använda sig av medierna om man vill förstå världen. Fakta om konkreta händelser är ni bra på, men överblicken är ni dåliga på." 

I denna TED Talk och berättar Rosling bland annat om tvättmaskinens nyckelroll i människors liv. 

Slutligen: ett sceniskt paradnummer som väl matchar Eurovisionvinnaren Måns Zelmerlövs show: How To End Poverty in 15 years.

Hans Rosling har gett mig en ny syn på världen och en ständig inspirationskälla som pedagog.

Formativt arbete med litterära analysverktyg i Svenska 3

I våras skrev jag inlägget  BFL, strategi 4: kollaborativt lärande med Vägen av Cormac McCarthy. Jag avslutade det så här:

ett tag kändes det som om de inte riktigt förstod hur de skulle göra, och därför inte kom igång, men nu är alla på banan, och det är en fröjd att se hur bra det blir. Även om jag låter eleverna lämna in i Vklass i höst, kommer jag absolut att arbeta med läsloggar på detta sätt, i Google-dokument eller på annat sätt.

Och nu är det dags igen. Jag har med min nya grupp i Svenska 3 upprepat upplägget med interaktiva läsloggar, och i år betonat ännu starkare hur det gemensamma arbetet med läsloggar, kamratrespons och lärarrespons utgör lärogrunden för att sedan sätta ihop en sammanhängande romananalys. Jag har gått så långt att jag har uppmanat eleverna att kopiera sina läsloggar och sedan klistar in dem i sina analyser som ett grundmaterial att utgå ifrån. 

Först "satte" vi begreppen genom att läsa och analysera novellen Höljen av Gyrdir Eliasson, som finns i Svenska impulser 3. I år har arbetet med Vägen varit ganska extensivt och vi har arbetat med språkhistoria parallellt, just för att hinna fånga upp alla i läsningen. Eleverna har delats in i team i vår lärplattform Vklass, där de har skrivit och kommenterat läsloggar, och där jag har haft möjlighet att ge konstruktiv respons genom egna kommentarer. Sedan har vi sett filmen Hungerspelen och haft seminarier om boken för att öka förståelsen ytterligare och få ett större djup i analyserna. 

Nu börjar analysdokumenten droppa in. Den första inlämningen vållade mig en del bryderi, men den sambedömde jag tillsammans med ett antal kollegor. Jag kan tydligt se spår av respons, genomgångar och seminarier i elevernas sätt att reda ut begrepp som konflikt och karaktärisering.

Utmaningen jag ser nu är att utveckla kamratresponsen, så att den blir ett ännu mer kraftfullt verktyg för lärande. Säkert kan jag få värdefulla tips av kollegor om hur jag går vidare med det?

Det är inte en cigarrett. Det är en metafor.

Mina elever upphör aldrig att inspirera och förvåna mig. Jag har nämnt tidigare att jag har läst John Greens roman Förr eller senare exploderar jag med mina klasser i Svenska 1. Nu har de också sett filmen på en engelsklektion. Igår fick jag ett bevis för att något speciellt i romanen hade fastnat hos en av mina elever.
Lektionen var slut, och jag höll som vanligt på att plocka i ordning i salen tillsammans med några elever, när jag såg att en av dem hade en, visserligen otänd, cigarrett mellan fingrarna. Jag ondgjorde mig givetvis över det, och fick till svar:
- Det är inte en cigarrett. Det är en metafor.
Då måste jag faktiskt le.

Här kommer Gus egen förklaring från filmen:

 Jag hoppas att denna elev både slutar röka och fortsätter studera svenska.

Förr eller senare exploderar jag: Isaacs sorg

I ett tidigare inlägg berättade jag om en skrivuppgift till John Greens roman Förr eller senare exploderar jag. Uppgiften gick ut på att berätta utifrån en av karaktärernas perspektiv. Min elev Simon Jonsson, som har samtyckt till att medverka med sitt namn, lämnade in en text som jag kom ihåg att titta på långt senare, och som berörde mig genom sin starka närvaro. Jag har bearbetat texten språkligt. Sammanhanget är att Isaac ligger på sjukhus efter att hans enda och cancersjuka öga har opererats bort:

Jag  försöker titta med ögonen, men ser bara svart. Jag skulle vilja se de vita väggarna och det vita taket, men det går inte, för varje gång jag ska titta, så inser jag att jag är blind. Jag hör klockans ljud mer och mer, högre och högre. Sen hör jag någon gammal tant ropa efter hjälp, och så hör jag doktorerna springa. Jag ligger i den obekväma sängen och tänker att när jag kommer hem så kommer jag att kunna träffa Monica igen. Saknaden är stor. Att hon inte ens kan komma förbi och säga hej gör mig så arg och besviken. Min älskade tjej som jag saknar så himla mycket. När jag hör något fotsteg utanför mitt rum, så tror jag att den lena rösten ska säga ”Hej Isaac”, men jag blir besviken varenda gång och det gör mig så arg så tårarna kommer och jag vill bara slå sönder den säng jag ligger i. Då kommer läkarna in med lugnande så jag somnar, och det vore skönt att somna i och för sig, ganska skönt, så jag slipper tänka på mitt brustna hjärta.

Simon Jonsson, BA1B