Uppåt väggarna

Högstadieläraren Anders Faxén frågade i Facebookgruppen Svensklärarna efter tips på tankeväckande budskap att sätta upp på väggen i klassrummet, t ex om texttyper, ordklasser eller studietips. Först tänkte jag svara på hans inlägg genom att ladda upp någon av mina planscher, men eftersom jag har svårt att välja, får det bli ett blogginlägg istället.

Jag arbetar mycket med mallar och exempel. Därför är det naturligt att det sitter en del sånt på väggarna i mitt klassrum. Mina planscher är alltså inte i första hand sprungna ur en önskan att dekorera eller ens inspirera, utan helt enkelt en enkel lösning på ett problem: många elever behöver strukturstöd medan de arbetar med sina texter.

Sedan jag började undervisa på yrkesprogram, har jag gradvis utvecklat mina metoder att förmedla instruktion och information till eleverna, och när jag fick förmånen att ha alla mina lektioner i samma sal för ett par år sedan, var det praktiskt att kunna utnyttja väggarna till planscher för alla svenskkurserna. När jag flyttade in i min nya sal i bygghuset i höstas, fick jag hjälp av min husbyggarkollega Göran Thulin att tillverka och sätta upp en stor anslagstavla, dvs jag köpte rött tyg på Ikea och han fixade resten med viss assistans av mig. Det händer även att jag sätter upp tillfälliga planscher, till exempel för arbetsgången i en uppgift, eller att jag tar bort planscher, till exempel när eleverna skriver prov. Här presenterar jag några av mina "favoriter".

Det tog ett par år innan jag begrep att eleverna behövde en plansch framför sig för att träna in användningen av de och dem. Den här lathunden hittade jag på Facebook, och många elever i varje grupp har vittnat om att de har stor användning av den. I tvåan lär jag eleverna att det finns både deskriptiva och normativa synsätt på grammatik, och när de sedan laborerar med egna texter, studerar många sin användning av de och dem. När vi sedan arbetar med språklig förändring i trean, får de skriva pm om framtiden för dessa pronomen i skriftspråket. Det blir ganska många perspektiv att hantera, men vi sprider ut dem över tid, och eleverna fördjupar sin förståelse för hur språket fungerar.

Jag inbillar mig att ju mer egen tankeverksamhet eleven tvingas koppla in i bearbetningen av sina texter, desto mer kunskap fastnar. Därför hoppas jag att en lista ska förebygga några av de värsta språkfelen. "Grodplanschen" har jag inte haft så länge, och tyvärr har jag inte riktigt vant mig ännu vid att att hänvisa till den så ofta. Den innehåller givetvis bara ett urval "grodor", men alla har gemensamt att de är vanliga i elevernas texter, även hos elever som i övrigt uppvisar ett varierat språk med komplex meningsbyggnad. Ett problem är givetvis att i ännu högre grad än användningen av dom i skrift, är dessa uttryck starkt etablerade bland eleverna, både i tal och i deras dagliga skrivande i mobilen. De har alltså ett vardagsspråk som i en mängd uttryck avviker från den formella skrivnormen. Dessutom har uttrycken numera trängt in i det offentliga språket, till exempel vid tv-intervjuer eller i tidningsartiklar, framför allt nätartiklar.

Frågorna före och efter läsning är hämtade från Läslyftsmodulen Lässtrategier för ämnestexter,  och utgör en så kallad partituranalys. De kan användas både gemensamt som diskussionsunderlag eller enskilt för att tränga in i och förstå en sakprosatext. Här går studieteknik, källkritik och läsförståelse in i varandra.

  


Referattekniken är ett riktigt stålbad för vissa av mina elever, men genom att hamra in enkla mönster, brukar jag få de flesta med mig ganska snart på källhänvisningar, referatmarkörer och citat. Planscherna om referat och citat gjorde jag för Svenska 1, men tvåorna och treorna tittar minst lika mycket på dem. De får också exempel digitalt, på papper, i powerpointpresentationer och på whiteboarden. Det räcker inte alls att visa en plansch, men den fungerar mycket bra som en påminnelse eller repetition under lång tid efteråt. I mina digitala exempel använder jag gärna färger för att markera olika saker, till exempel röda referatmarkörer och lila källhänvisningar. Det har hänt att elever härmar min färganvändning i sina texter, så numera förklarar jag extra tydligt att alla text ska vara svart...

 

Lägg till bildtext

Slutligen visar jag min disposition för pm i Svenska 2 och 3. Yrkeseleverna behöver all träning de kan få. De skriver ju dessutom bara denna typ av texter i svenskämnet, där lektionstiden är begränsad till drygt två timmar i veckan vid ett enda tillfälle. Jag skippar esssäer och en hel del annat och ger dem mängdträning. De skriver minst fyra pm inklusive kursprovet. De första två texter är formativa övningsprocesser i Google Drive, där vi använde planscherna varje lektion. Sedan är det dags för skrivprov, och då vänder jag eller täcker över planschen, men vid det laget sitter den i huvudet på de flesta.