Argumentera för en litterär epok i Svenska 2: hela uppgiften

Tidigare har jag reflekterat utifrån genomförandet av text och tal i detta lilla arbetsområde. I dessa inlägg finns även länk till en Prezipresentation inför planerandet av texten och har publicerat min exempeltext om modernismen. Däremot har jag inte presenterat själva skrivuppgiften, som en kollega frågade efter idag. Här är den:

Uppgifter

Skriv en argumenterande text där du argumenterar för att leva eller verka i en utvald litterär epok. Förtydliga din argumentation genom att jämföra din epok med andra epoker. Gör en disposition utifrån dina argument enligt följande:

1. Inledning med bakgrund och tes (åsikt)
2. Dina argument i ordningen ”bättre”, ”bra”, motargument och ”bäst”
3. Sammanfattande avslutning.

Använd minst två källor, gärna ur din lärobok, och hänvisa så noggrant du kan till källorna. Skriv 400 - 700 ord. Sätt ihop ett dokument med snygg layout. Om du har fler källor, är det bra att göra en källförteckning i slutet.

Skriv ihop din text på skrivprovet vecka 9.

Bearbeta efter lärarrespons, granska noga din text och lämna in för lärarrespons senast vecka 11. Därefter följer du de individuella anvisningar du får om bearbetningar utanför lektionstid.

Förbered också ett argumenterande tal med samma innehåll. Gör de ändringar i texten som är lämpliga. Förbered en powerpointpresentation eller något annat presentationstekniskt hjälpmedel (t ex bok eller whiteboard).

OBS: du kan inte läsa från word samtidigt som powerpoint!

Redovisa med hjälp av stödord på papper ditt tal i halvklass vecka 10.

Sammanfattning:
Vecka 8: Genomgång och planering
Vecka 9: Skrivprov. Ta med läroboken, din planering och datorn.
Vecka 10: Tal i halvklass och bearbetning av text.

Språkgrodor

Så spar jag energi i skrivundervisningen

Jag får ibland frågan: Har du bara svenska? På gymnasiet? Heltid? Hur orkar du det?

Ja, säg det. Nu är det maj igen, och precis som tidigare infinner sig stressen med sina tråkiga följder för kropp och själ, om än i ganska blygsam omfattning jämfört med för två år sedan. Nu har dessutom erfarenheten skänkt mig större självförtroende att våga prioritera (bort), insikt om mina egna utmattningssymtom och några användbara strategier för att avlasta mig själv i arbetet. Till stor del handlar det om grepp, vilka aktiverar eleverna litet mer än mig på ett lärorikt sätt, utan att de tappar sin kompass.

Jag har fått många goda råd av kollegor, men det har tagit tid innan jag har tagit dem till mig och funnit de former som passar mig. Jag har tvingats släppa efter litet på mitt eget kontrollbehov, och det är något som jag kan bli ännu mycket bättre på.

Mina elever skriver ju som bekant i delade dokument i google drive, ett fantastiskt enkelt och effektivt skrivverktyg, men arbetssättet medför en risk att jag som lärare drunknar i arbetet med formativ respons.


En lösning är att på vissa övningar enbart ge muntlig respons i klassrummet. Om fler hör samtidigt är det bara bra. Jag uppmuntrar dem att sprida kunskapen, och förebygger förhoppningsvis några enkla fel eller frågor.


Massor av mallar, exempel, övningar och tydlig instruktion spar min energi. En metod jag gillar är att i vår lärplattform lägga upp facit och exempel till exempelvis språkövningar, som jag också går igenom och diskuterar i helklass. Fortfarande har eleverna givetvis möjlighet att ställa frågor om något är oklart.

Ett annat sätt att avlasta mig från individuell instruktion/handledning/korrektion i inledningsskedet till större skrivuppgifter är att visa textexempel. En hel del exempeltexter skriver jag själv, men jag brukar också fråga elever om jag får använda deras texter som exempel i framtida grupper.

Jag kan även visa pågående goda kamratexempel i klassrummet. Det är enklare än det verkar: När jag under lektionen går runt i klassrummet (går oftast snabbast) eller besöker elevernas dokument i min egen dator och upptäcker några olika snygga inledningar till ett pm har jag olika alternativ: jag kan be eleven läsa upp den själv för övriga gruppen, jag kan själv läsa upp den utan att säga vem som skrivit, eller jag kan tipsa övriga om att gå till eleven och titta för att få egen inspiration. Detta förutsätter givetvis att jag har arbetat medvetet och konsekvent med att främja ett öppet samarbetsklimat, där alla är vinnare. Det är viktigt att försöka ta udden ur varje "sänkning", och försöka skapa andra normer. Misstänksamhet, skam och konkurrens stjäl alltför mycket energi från alla i ett klassrum. I sällsynta fall lyckas jag inte helt, men jag kan alltid påverka klimatet.

"Tvingande" checklistor, både på lärplattformen och på väggen i klassrummet förebygger många kommentarer i dokumenten. jag har planscher med sambandsmarkörer, argumentationsstruktur, pm-disposition mm.

Dessutom måste jag ju inte bedöma språket varje gång, utan i mindre uppgifter kan det räcka att bara bedöma innehållet, t ex språkhistoria eller litteraturtolkning.

Tips från det utvidgade kollegiet med mina kommentarer:
Katja Kulluvaara Östman lägger muntliga uppgifter i maj i alla sina högstadiegrupper, och får på så sätt mer tid att njuta av våren. Det har jag tänkt på, och ska försöka planera in åtminstone i Svenska 2. I Svenska 3 gör de ju sina muntliga kursprov, efter att de har haft tillfälle att träna i tidigare uppgifter. Ettorna har likaså hållit dubbla tal - kursprovet och en tidigare uppgift.

Carina Rickard spar tid genom att ge eleven en lärandematris som bedömning av slutprodukten. Jag ger en bedömningsmatris (kanske i stort sett samma sak?) till alla större skrivarbeten. Efter en gedigen formativ process behövs oftast inte mer än en matris.

Birgitta Gustafsson begränsar uppgifternas omfång och låter eleverna bearbeta istället för att "mala på". Bra tips, som jag inte tänkte på som arbetsbesparande, eftersom väldigt få av mina elever skriver för långa texter.