Intercambio en español: projektet framskrider

Nu har sjuorna hos Susanne Nystedt i Borås och hos mig i Jönköping hållit på några veckor med sitt utbytesprojekt i en gemensam mapp i GoogleDrive. Vi gav dem ett antal veckouppgifter, som jag här översätter till svenska:

1. Skriv en presentation: namn, ålder, födelsedag, favoritsaker, ditt utseende och dina kläder.
2. Beskriv din familj och ditt hem!
3. Vad gör du på din fritid?
4. Berätta om en vanlig skoldag!
5. Skriv en text om ett intressant djur!
6. Skriv en restaurangdialog!
7. Berätta om dina sommarplaner!
8. Beskriv ett land där man talar spanska!

Det underlättar att vi har samma läromedel, så vi vet att eleverna har ungefär samma ordförråd. Vi har också uppmanat dem att ställa frågor till eleverna i den andra skolan, och det har de gjort. Om de inte har fått någon fråga, blir de besvikna, så vi har bett dem se till att alla får bra frågor.  

Vi som inte har ipads, utan måste boka en datorvagn, får stå ut med mycket trassel. Somliga datorer går inte att använda alls. Andra har fastnat i en långdragen uppgraderingsprocess. Sen är det ju det här med användarnamn och lösenord, som man ska hålla reda på själv. Tur att jag har en nödlista med inloggningsuppgifter för de mest vimsiga...

När mina elever får varsin dator blir det bullrigt. De blir inte bara inspirerade att stirra in i skärmen, utan det är minst lika intressant vad andra i salen skriver, och många vill ha hjälp samtidigt. Jag har försökt uppmuntra dem att hjälpa varandra, så att arbetet inte avstannar hela tiden. Annars får jag springa runt som en vessla. Det handlar inte i första hand om att eleverna ska lära sig att fråga och hjälpa varandra. De är unga och ställer in sig snabbt. Det är jag som oftast faller in i gamla vesslemönster igen, men de påminner mig:

- Hur skriver man "jag ska spela"?
- Jag är ju upptagen med att hjälpa en annan nu. Du får vänta.
- Ska jag fråga en kompis istället?
- Ja, vilken bra idé. Klart du ska!


De hinner olika mycket. Jag har inte begränsat varje datorlektions arbete till en viss uppgift. När väl var och en har lyckats hitta en fungerande dator och loggat in, hittat rätt dokument osv, är det ingen bra idé att säga: Det var det. Nu är du klar med datorn för idag, och här får du andra uppgifter. Därför har vissa elever hunnit sex av åtta uppgifter, medan andra bara har hunnit med ett par stycken. Somliga orkar inte upprätthålla sitt fokus, medan andra aldrig tröttnar.

Så är ju frågan hur vi ska förhålla oss till rättning. Inte alls förslog Susanne, och det köpte jag. Det är bara när det blir helt obegripligt som jag lägger mig i, och då beror det nästan alltid på att de har använt felaktiga strategier för att hitta rätt uttryck, t ex Google Translate. Rätt strategi i detta fall är att utgå från texterna de har läst och skrivit tidigare. De får skriva med det språk de har, försöka förstå och göra sig förstådda. Det är bra att de ser hur mycket man kan uttrycka och förstå utan hjälp!

På väg bort

Senaste veckan har jag försökt smälta att jag ska lämna den skola där jag har arbetat de senaste tolv åren för att börja undervisa i gymnasieskolan. Jag har skapat en ämnesblogg i svenska, som jag hoppas ska kunna bli en lärresurs och kanal för kommunikation för eleverna och mig, men jag vet ju inte hur det kommer att tas emot eller vilka traditioner som finns kring sociala medier. Jag har samlat länkar till liknande sidor. Jag har reflekterat och diskuterat mycket på Facebook om bloggar och andra sociala medier.

Jag vet HUR jag vill jobba, men jag vet inte med VEM jag ska jobba eller exakt VAD jag ska jobba med. Jag har läst kursplanerna, men det känns ännu ganska abstrakt. Tur att jag har hela sommaren på mig att förbereda mig, om det nu går att förbereda sig...

Att gå in som förstelärare på en nivå jag saknar tidigare erfarenhet av kräver seriöst arbete och ödmjukhet, och jag är medveten om att jag kommer att behöva mycket hjälp av andra i början.

Det känns otroligt spännande. Och lite konstigt.

Fyra lärmoduler om läsförståelse av skönlitteratur

Strategi 1: Att förutspå

Lärmodul om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever

av Åsa Söderström

Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Två av dem är Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare professor i literacy vid Umeå universitet, och framlidne professor Ingvar Lundberg.

Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Hon har försökt att omvandla och förklara amerikanska modeller så att de kan förstås av svenska lärare och också genomföras.

(Källa: En läsande klass http://enlasandeklass.se/)

Moment A Individuella förberedelser

Den mest kända modellen för undervisning i läsförståelsestrategier kallas reciprokal teaching - RT. Den kallas i Sverige också reciprok undervisning - RU. Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i läsförståelse:

”Modellen bygger på Browns och Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföras i en speciell ordning, utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:

• att förutspå
• att ställa frågor
• att reda ut oklarheter
• att sammanfatta.”

Transaktionell strategiundervisning -TSI - har utvecklats ur RT, och bygger på samma fyra grundstrategier, men är inte ett lika strikt program. Det är snarare lärarens förhållningssätt till läsundervisningen som utgör skillnaden. Lärarens roll är inte att bedöma om svar är rätt eller fel, utan att lyssna på hur eleverna sätter ord på sin läsförståelse. Modellen kallas transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Strategierna ska alltid vara väl integrerade med ämnesinnehållet. Eleverna använder även lässtrategierna på egen hand. De sätter t ex post-it-lappar på texten där deras förståelse sviktar, och diskuterar sedan sina läshinder med kamrater eller lärare. Läsningen ska både vara aktiv och kräva delaktighet.

TSI utmärks av:

• läsundervisning hela läsåret och helst under hela skoltiden,
• några få effektiva strategier,
• undervisning i strategianvändning när det behövs,
• att lärare och elever modellerar för varandra genom att tänka högt,
• fokus på nyttan av strategianvändning och
• dialog om strategierna inspirerar till personlig texttolkning.

(Källa: Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund)

Strategin Att förutspå

Den första strategin Att förutspå går ut på att förstå texten bättre genom att aktivera sin förkunskap och gissa eller göra förutsägelser om vad texten eller fortsättningen ska handla om. Strategin kallas ofta också för Spågumman. Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.

Eleverna kan reflektera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det viktigaste är att de lyssnar på varandra och sig själva när de talar om sina tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och språket stärker och lyfter lärandet.

Se filmen Att undervisa i läsförståelse, en föreläsning av Barbro Westlund (43:27) http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse?q=spr%C3%A5kst%C3%B6rning

Läs följande blogginlägg av Charlotta Aspelin: http://charlottabloggar.blogspot.se/2013/10/att-lasa-klassiker-med-hjalp-av.html

Moment B Kollegialt arbete

Filmen Läsförståelsestrategier i praktiken av Marie Trapp, En läsande klass (6:47). https://www.youtube.com/watch?v=CvS-W4-CpBU

Filmen Att undervisa i läsförståelse från Sätraskolan (7:07) https://www.youtube.com/watch?v=x919725Hbs

Filmen Lässtrategin att förutspå av Susanne Nystedt (2:27) https://www.youtube.com/watch?v=d43oMLxckEw

Titta på filmerna och diskutera sedan frågorna:

• Hur har vi själva märkt att elevernas läsförståelse har minskat?
• Har det fått oss att anpassa undervisningen på något sätt?
• På vilket sätt har vi arbetat med liknande strategier tidigare?
• I vilka situationer är det viktigast för eleven att förstå det hen läser?
• Vad har våra elever att vinna på att arbeta med läsförståelsestrategier?
• Vilka reaktioner kan vi förvänta oss från eleverna, och hur bemöter vi dem?

Planera tillsammans för denna och följande lärmoduler:

Tider för träffarna

En gång i månaden?

• Tidsåtgång 75-120 minuter?
• Tid mellan träffarna?
• Digitala träffar?

Vilka ska delta?

• Piloter eller samtliga?
• Frivilliga eller ”kommenderade”?

Lärlagens sammansättning

• Liknande arbetsuppgifter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no )
• Blandade ämnen/ blandade årskurser
• Hybrider av ovan
• Antal i varje lärlag?

Struktur och roller

• Vem leder samtalen?
• Tidsramar och mötesformer?
• Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
• Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?

Syfte och fokus

• Att välja rätt gemensamma bok- Hur gör vi för att välja?
• Tidsplan för arbetet med lärområdet?

Moment C Aktivitet

Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar läsförståelsestrategin Att föutspå.

1. Berätta om läsförståelsestrategierna.
2. Modellera strategin Att förutspå på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
3. Låt eleverna testa strategin Att förutspå två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
4. Diskutera arbetssättet och strategin Att förutspå tillsammans med eleverna.

Moment D Gemensam uppföljning

Diskutera:

• Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
• Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
• Vilken bok läser ni tillsammans som eleverna fick  testa själva på?
• Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
• Övriga observationer och reflektioner?
• Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta:

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Avslutande diskussion:

Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?

Läs mer om läsförståelse

• Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse
• Monica Reichenberg: Vägar till läsförståelse
• Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
• Britta Stensson: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning
• Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet
• Susan Zimmermann och Ellen O Keene: Tankens mosaik
• Hanna Stehagen: Språk i alla ämnen
• En läsande klass: Träna läsförståelse. Studiehandledning F-6 (finns på hemsidan)
• Barbro Westlund: Att undervisa i lässtrategier för förståelse, åk 7-9 (utkommer i juni 2014)

Strategi 2: Att ställa frågor

Lärmodul om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever

av Åsa Söderström

För teoretisk bakgrund och introduktion, se Lärmodul om strategi 1: Att förutspå.

Moment A Individuella förberedelser

Strategin Att ställa frågor

Strategin Att ställa frågor går ut på att förstå bättre genom att ställa frågor till texten. Strategin kallas också ofta för Reportern, som ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att eleverna använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, dvs att de gör textkopplingar. Strategin används under och efter läsningen.

Eleverna kan reflektera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det viktigaste är att de lyssnar på varandra och sig själva när de talar om sina tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och språket stärker och lyfter lärandet.

Se filmen Lässtrategin att ställa frågor av Susanne Nystedt (2:09)

https://www.youtube.com/watch?v=IVUciRuoj2A

Se filmen Lässtrategin att göra textkopplingar av Susanne Nystedt (3:47)

https://www.youtube.com/watch?v=CxzCP_ytFrU

Se filmen Att läsa mellan raderna av Marie Andersson (3:43)

https://www.youtube.com/watch?v=HCnmqQECclQ

Moment B Kollegialt arbete

Diskutera tillsammans:

Hur modellerar vi bäst läsförståelsestrategin Att ställa frågor?

Vilka hjälpmedel och verktyg kan vi använda?

Moment C Aktivitet

Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar läsförståelsestrategin Att ställa frågor.

1. Modellera strategin Att ställa frågor på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
2. Låt eleverna testa strategin två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
3. Diskutera arbetssättet och strategin tillsammans med eleverna.

Moment D Gemensam uppföljning

Diskutera:

• Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?

• Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?

• Vilken bok läser ni tillsammans som eleverna fick  testa själva på?

• Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?

• Övriga observationer och reflektioner?

• Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta:

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Avslutande diskussion:

Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?

Strategi 3: Att reda ut oklarheter

Lärmodul om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever

av Åsa Söderström

För teoretisk bakgrund och introduktion, se Lärmodul om strategi 1: Att förutspå.

Moment A Individuella förberedelser

Strategin Att reda ut oklarheter

Strategin Att reda ut oklarheter går ut på att förstå texten bättre genom att reda ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin kallas också ofta för detektiven. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:

• läser om ordet.
• läser om meningen.
• läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
• funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som hen redan kan.
• funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
• funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
• använder sina förkunskaper i ämnet.
• slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.

Eleverna kan fundera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det viktigaste är att de lyssnar på varandra och på sig själva när de talar om sina tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och språket stärker och lyfter lärandet.

Moment B Kollegialt arbete

Diskutera tillsammans:

Hur modellerar vi bäst läsförståelsestrategin Att reda ut oklarheter?

Vilka hjälpmedel och verktyg kan vi använda?

Moment C Aktivitet

Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar läsförståelsestrategin Att sammanfatta.

1. Modellera strategin på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
2. Låt eleverna testa strategin två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
3. Diskutera arbetssättet och strategin tillsammans med eleverna.

Moment D Gemensam uppföljning

Diskutera:

• Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
• Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
• Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
• Övriga observationer och reflektioner?
• Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta:

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Avslutande diskussion:

Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?

Strategi 4: Att sammanfatta

Lärmodul om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever

av Åsa Söderström

För teoretisk bakgrund och introduktion, se Lärmodul om strategi 1: Att förutspå.

Moment A Individuella förberedelser

Strategin Att sammanfatta

Strategin Att sammanfatta går ut på att förstå texten bättre genom att sammanfatta det viktigaste med egna ord. Strategin kallas också ofta för Cowboy Jim. Cowboyen kastar sin lasso och fångar in det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter. Tankekarta är ett bra verktyg.

Eleverna kan reflektera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det viktigaste är att de lyssnar på varandra och sig själva när de talar om sina tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och språket stärker och lyfter lärandet.

Se filmen Lässtrategin att sammanfatta av Susanne Nystedt (4:41)

https://www.youtube.com/watch?v=fevx7auiYug

Moment B Kollegialt arbete

Diskutera tillsammans:

Hur modellerar vi bäst läsförståelsestrategin Att sammanfatta?

Vilka hjälpmedel och verktyg kan vi använda?

Moment C Aktivitet

Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar läsförståelsestrategin Att sammanfatta.

1. Modellera strategin på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
2. Låt eleverna testa strategin två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
3. Diskutera arbetssättet och strategin tillsammans med eleverna.

Moment D Gemensam uppföljning

Diskutera:

• Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
• Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
• Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
• Övriga observationer och reflektioner?
• Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta:

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Avslutande diskussion:

Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?

Hur går vi vidare med vår läsförståelseundervisning?