Strategi 1: Att förutspå
Lärmodul om
läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever
av Åsa Söderström
Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och
systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och
vuxna. Två av dem är Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik vid
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och
tidigare professor i literacy vid Umeå universitet, och framlidne professor Ingvar
Lundberg.
Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk
bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet,
skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad
effekt på läsförståelse. Hon har försökt att omvandla och förklara amerikanska
modeller så att de kan förstås av svenska lärare och också genomföras.
Moment A
Individuella förberedelser
Den mest kända modellen för undervisning i läsförståelsestrategier kallas
reciprokal teaching - RT. Den kallas i Sverige också reciprok undervisning -
RU. Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i läsförståelse:
”Modellen bygger på
Browns och Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om
att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen
reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De
grundstrategier som ingår behöver inte utföras i en speciell ordning, utan kan
anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla
strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en
av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla
fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:
- att förutspå
- att ställa frågor
- att reda ut oklarheter
- att sammanfatta.”
Transaktionell strategiundervisning -TSI - har utvecklats ur RT, och bygger
på samma fyra grundstrategier, men är inte ett lika strikt program. Det är
snarare lärarens förhållningssätt till läsundervisningen som utgör skillnaden.
Lärarens roll är inte att bedöma om svar är rätt eller fel, utan att lyssna på
hur eleverna sätter ord på sin läsförståelse. Modellen kallas transaktionell,
eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och
elever och av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten.
Strategierna ska alltid vara väl integrerade med ämnesinnehållet. Eleverna
använder även lässtrategierna på egen hand. De sätter t ex post-it-lappar på
texten där deras förståelse sviktar, och diskuterar sedan sina läshinder med
kamrater eller lärare. Läsningen ska både vara aktiv och kräva delaktighet.
TSI utmärks av:
- läsundervisning hela läsåret och helst under hela skoltiden,
- några få effektiva strategier,
- undervisning i strategianvändning när det behövs,
- att lärare och elever modellerar för varandra genom att tänka högt,
- fokus på nyttan av strategianvändning och
- dialog om strategierna inspirerar till personlig texttolkning.
(Källa: Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund)
Strategin Att förutspå
Den första strategin Att förutspå går ut på att förstå texten bättre genom
att aktivera sin förkunskap och gissa eller göra förutsägelser om vad texten
eller fortsättningen ska handla om. Strategin kallas ofta också för Spågumman.
Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på
rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under
och efter läsningen.
Eleverna kan reflektera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det
viktigaste är att de lyssnar på varandra och sig själva när de talar om sina
tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och
språket stärker och lyfter lärandet.
Se filmen Att undervisa i läsförståelse, en föreläsning av Barbro Westlund
(43:27) http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse?q=spr%C3%A5kst%C3%B6rning
Läs följande blogginlägg av Charlotta Aspelin: http://charlottabloggar.blogspot.se/2013/10/att-lasa-klassiker-med-hjalp-av.html
Moment B
Kollegialt arbete
Filmen Läsförståelsestrategier i praktiken av Marie Trapp, En läsande klass
(6:47). https://www.youtube.com/watch?v=CvS-W4-CpBU
Filmen Att undervisa i läsförståelse från Sätraskolan (7:07) https://www.youtube.com/watch?v=x919725Hbs
Filmen Lässtrategin att förutspå av Susanne Nystedt (2:27) https://www.youtube.com/watch?v=d43oMLxckEw
Titta på filmerna och diskutera sedan
frågorna:
- Hur har vi själva märkt att elevernas läsförståelse har minskat?
- Har det fått oss att anpassa undervisningen på något sätt?
- På vilket sätt har vi arbetat med liknande strategier tidigare?
- I vilka situationer är det viktigast för eleven att förstå det hen läser?
- Vad har våra elever att vinna på att arbeta med läsförståelsestrategier?
- Vilka reaktioner kan vi förvänta oss från eleverna, och hur bemöter vi dem?
Planera tillsammans för denna och följande
lärmoduler:
Tider för träffarna
En gång i månaden?
- Tidsåtgång 75-120 minuter?
- Tid mellan träffarna?
- Digitala träffar?
Vilka ska delta?
- Piloter eller samtliga?
- Frivilliga eller ”kommenderade”?
Lärlagens sammansättning
- Liknande arbetsuppgifter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no )
- Blandade ämnen/ blandade årskurser
- Hybrider av ovan
- Antal i varje lärlag?
Struktur och roller
- Vem leder samtalen?
- Tidsramar och mötesformer?
- Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
- Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?
Syfte och fokus
- Att välja rätt gemensamma bok- Hur gör vi för att välja?
- Tidsplan för arbetet med lärområdet?
Moment C Aktivitet
Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar läsförståelsestrategin
Att föutspå.
- Berätta om läsförståelsestrategierna.
- Modellera strategin Att förutspå på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
- Låt eleverna testa strategin Att förutspå två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
- Diskutera arbetssättet och strategin Att förutspå tillsammans med eleverna.
Moment D Gemensam
uppföljning
Diskutera:
- Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
- Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
- Vilken bok läser ni tillsammans som eleverna fick testa själva på?
- Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
- Övriga observationer och reflektioner?
- Vad framkom i diskussionen efteråt?
Sammanfatta:
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en
kort sammanfattning.
Avslutande diskussion:
Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
Läs mer om
läsförståelse
- Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse
- Monica Reichenberg: Vägar till läsförståelse
- Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
- Britta Stensson: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning
- Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet
- Susan Zimmermann och Ellen O Keene: Tankens mosaik
- Hanna Stehagen: Språk i alla ämnen
- En läsande klass: Träna läsförståelse. Studiehandledning F-6 (finns på hemsidan)
- Barbro Westlund: Att undervisa i lässtrategier för förståelse, åk 7-9 (utkommer i juni 2014)
Strategi 2: Att ställa frågor
Lärmodul om
läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever
av Åsa Söderström
För teoretisk bakgrund och introduktion, se Lärmodul om strategi 1: Att
förutspå.
Moment A
Individuella förberedelser
Strategin Att ställa frågor
Strategin Att ställa frågor går ut på att förstå bättre genom att ställa
frågor till texten. Strategin kallas också ofta för Reportern, som ställer
frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och
bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt
uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan
hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar
kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara
på frågor bortom raderna krävs att eleverna använder sina tidigare kunskaper
och erfarenheter, dvs att de gör textkopplingar. Strategin används under
och efter läsningen.
Eleverna kan reflektera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det
viktigaste är att de lyssnar på varandra och sig själva när de talar om sina
tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och
språket stärker och lyfter lärandet.
Se filmen Lässtrategin att ställa frågor av Susanne Nystedt (2:09)
Se filmen Lässtrategin att göra textkopplingar av Susanne Nystedt (3:47)
Se filmen Att läsa mellan raderna av Marie Andersson (3:43)
Moment B
Kollegialt arbete
Diskutera tillsammans:
Hur modellerar vi bäst läsförståelsestrategin Att ställa frågor?
Vilka hjälpmedel och verktyg kan vi använda?
Moment C Aktivitet
Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar
läsförståelsestrategin Att ställa frågor.
- Modellera strategin Att ställa frågor på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
- Låt eleverna testa strategin två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
- Diskutera arbetssättet och strategin tillsammans med eleverna.
Moment D Gemensam uppföljning
Diskutera:
• Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
• Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
• Vilken bok läser ni tillsammans som eleverna fick testa själva på?
• Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
• Övriga observationer och reflektioner?
• Vad framkom i diskussionen efteråt?
Sammanfatta:
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en
kort sammanfattning.
Avslutande diskussion:
Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
Strategi 3: Att reda ut oklarheter
Lärmodul om
läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever
av Åsa Söderström
För teoretisk bakgrund och introduktion, se Lärmodul om strategi 1: Att
förutspå.
Moment A
Individuella förberedelser
Strategin Att reda ut oklarheter
Strategin Att reda ut oklarheter går ut på att förstå texten bättre genom
att reda ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin kallas också ofta för
detektiven. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:
- läser om ordet.
- läser om meningen.
- läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
- funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som hen redan kan.
- funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
- funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
- använder sina förkunskaper i ämnet.
- slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.
Eleverna kan fundera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det
viktigaste är att de lyssnar på varandra och på sig själva när de talar om sina
tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och
språket stärker och lyfter lärandet.
Moment B
Kollegialt arbete
Diskutera tillsammans:
Hur modellerar vi bäst läsförståelsestrategin Att reda ut oklarheter?
Vilka hjälpmedel och verktyg kan vi använda?
Moment C Aktivitet
Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar
läsförståelsestrategin Att sammanfatta.
- Modellera strategin på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
- Låt eleverna testa strategin två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
- Diskutera arbetssättet och strategin tillsammans med eleverna.
Moment D Gemensam
uppföljning
Diskutera:
- Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
- Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
- Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
- Övriga observationer och reflektioner?
- Vad framkom i diskussionen efteråt?
Sammanfatta:
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en
kort sammanfattning.
Avslutande diskussion:
Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
Strategi 4: Att sammanfatta
Lärmodul om
läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever
av Åsa Söderström
För teoretisk bakgrund och introduktion, se Lärmodul om strategi 1: Att
förutspå.
Moment A
Individuella förberedelser
Strategin Att sammanfatta
Strategin Att sammanfatta går ut på att förstå texten bättre genom att
sammanfatta det viktigaste med egna ord. Strategin kallas också ofta för Cowboy
Jim. Cowboyen kastar sin lasso och fångar in det viktigaste i texten. Denna
strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning
för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att
sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter. Tankekarta är ett bra
verktyg.
Eleverna kan reflektera individuellt, i par/grupp eller i helklass. Det
viktigaste är att de lyssnar på varandra och sig själva när de talar om sina
tankar, så att ömsesidigheten uppstår. Lärandet sker i samspel med andra och
språket stärker och lyfter lärandet.
Se filmen Lässtrategin att sammanfatta av Susanne Nystedt (4:41)
Moment B
Kollegialt arbete
Diskutera tillsammans:
Hur modellerar vi bäst läsförståelsestrategin Att sammanfatta?
Vilka hjälpmedel och verktyg kan vi använda?
Moment C Aktivitet
Nu ska du genomföra en egen lektion där du introducerar
läsförståelsestrategin Att sammanfatta.
- Modellera strategin på en annan text, gärna en novell, genom att modellera/tänka högt.
- Låt eleverna testa strategin två och två på er gemensamma bok och modellera inför varandra.
- Diskutera arbetssättet och strategin tillsammans med eleverna.
Moment D Gemensam
uppföljning
Diskutera:
- Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
- Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
- Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
- Övriga observationer och reflektioner?
- Vad framkom i diskussionen efteråt?
Sammanfatta:
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en
kort sammanfattning.
Avslutande diskussion:
Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
Hur går vi vidare med vår läsförståelseundervisning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar