Big Five och Blooms taxonomi

I en debattartikel idag i Dagens Nyheter skriver en grupp läkare och psykologer i Dagens Nyheter om sin oro för att en stor grupp elever riskerar att slås ut, eftersom de saknar förutsättningar att klara de nya kunskapskraven. Allt sedan vi lärare började studera de nya kursplanerna, har vi diskuterat hur vi ska förhålla oss till dem, och vad vi gör med de elever som inte klarar att uppvisa de förmågor som krävs för ett E.

Bland dagens lärare är begreppet "Big Five" populärt, men jag förhåller mig försiktigt skeptisk till dessa förmågor, eftersom jag menar att tankesättet inte överensstämmer med min erfarenhet av hur elever lär sig. Dagens läroplaner skiljer sig från de tidigare i det att själva förmågorna som bedöms är de samma oavsett betygssteg. Varje elev ska besitta varje förmåga för att uppnå betyget E. Mellan kunskaperna på E-nivå och A-nivå tänker man sig gradskillnader, men inte artskillnader.

När jag studerade pedagogik i Uppsala på 90-talet fick vi ta del av Blooms taxonomi. Den beskriver i modellform en teori för hur vår kunskapsprogression går till, och jag tycker mig ha sett att de tidigare läroplanerna präglades av det tänkandet. Fritt ur minnet (OBS!) plockar jag fram följande:

Kunskap

Jag kan några fakta. Jag har kännedom. Jag känner till.
Exempel: Jag kan namnet på de tio vanligaste träden i svenska skogar.

Förståelse

Jag fattar lite om hur saker hänger ihop. Jag förstår fenomen.
Exempel: Jag förstår hur fotosyntesen går till.

Tillämpning

Jag kan använda min kunskap aktivt i ett nytt sammanhang.
Exempel: Jag kan böja ett nytt verb på spanska. Jag kan laga mat efter recept.

Analys

Jag kan detaljgranska t ex en text och på så sätt öka min förståelse av hur det är beskaffat i förhållande till andra texter. Jag förstår komplexa system. Jag kan förstå och agera utifrån ex vis en situation i klassrummet.

Syntes

Jag kan tolka mönster. Jag kan sätta ihop delar till en fungerande helhet. Jag kan jämföra och beskriva sammanhang. Jag kan se och förklara paralleller där de finns mellan olika sammanhang.

Värdering

Den högsta nivån. Jag kan använda all tillgänglig information för att självständigt göra egna bedömningar, t ex av källors tillförlitlighet eller av kvaliteteten i mitt och andras arbete.

Enligt debattörerna i Dagens Nyheter hänger de kognitiva förmågorna samman med mognad och medfödda förutsättningar. Somliga elever behöver fler år för att utveckla de exekutiva förmågorna, men våra nya kunskapskrav utgår från att ALLA elever ska klara av att självständigt ta ansvar för sitt lärande. Debattörerna efterlyser en utvärdering av de nya kraven och frågar sig om vi verkligen är beredda att offra de elever som vill men inte kan klara kraven.