Verktygslåda för svenskelever

Min duktiga högstadiekollega Annika Sjödahl i Enköping har ett intresse som jag delar, att konkretisera uppgifter för eleverna med hjälp av mallar och stöttning för att förstå genrer och begrepp. I ett tidigare inlägg, till exempel detta, har jag skrivit om hur jag arbetar med mallar, och faktum är att jag kommit att utveckla detta arbetssätt alltmer, utan att tänka på hur det började.

Jag påmindes om detta, när jag läste en intervju med Annika som Skolvärlden gjorde med anledning av Skolinspektionens granskning av läs- och skrivundervisningen i årskurs 4-6. Skolinspektionens slutsats är att eleverna behöver mer stöttning i svenskämnet. I intervjun problematiserar Annika bland annat att många elever lämnas allt för ensamma med en uppgift, som de behöver mer stöd för att klara av.

Den här stöttningen är naturligtvis inte en modern uppfinning, Mönsterinlärning har gamla rötter, men jag tror att behovet har ökat dramatiskt. Å ena sidan är dagens elever mer otränade i arbetsminne och uthållighet. De har också betydligt mindre läsvana än tidigare. Jag fördjupar mig här varken i orsaker eller genomgripande lösningar, utan mer i de strategier jag kunnat konstatera fungerar hyfsat mot symtomen. När inte eleven äger tillräcklig förståelse eller drivkraft för att "haka" i våra instruktioner, så att de kan prestera och utvecklas, måste vi möta dem, inte nödvändigtvis med sänkta krav, men med användbara verktyg för att nå upp till kraven.

Mitt arbete med att förtydliga instruktioner intensifierades när jag bytte stadium från högstadiet till gymnasieskolan. Mina första instruktioner måste ha varit ganska obegripliga för eleverna, särskilt i ettan, innan jag snabbt ställde om och sedan gradvis har utvecklat ett system med tydliga enhetliga instruktioner i powerpoint och word. Jag har inga tjusiga litterära referenser för detta arbete, utan utgår från min praktik i form av tidsödande trial and error: massor av misslyckanden, reflektion och förbättringar. Jag prövar, frågar, kollar, funderar och ändrar. Och ändrar igen.

Så här ser mina arbetsområden ut nu: En enkel powerpointpresentation med tydliga begrepp och översikt av innehåll och uppgifter. Uppgifterna markeras tydligt, så att det blir tydligt vad som är allmän informationoch vad som ska GÖRAS. Sparsamt med formuleringar från styrdokumenten. I den mån de förekommer, har jag kokat ner dem till förmågor, som rensats från betygsnivåer och värdeord. I arbetsområdet Skönlitteratur i Svenska 1 har jag nöjt mig med syftestexten, för att sedan formulera mina instruktioner så att de svarar mot kunskapskraven.

Eleverna får varsitt häfte med enkel och enhetlig design, där uppgifterna återigen markeras tydligt, både det vi gör muntligt under min ledning och skriftliga uppgifter. I början (augusti 2014, ganska nyligen) tog jag för givet att elever med varsin dator med lätthet skulle lokalisera sina uppgifter i lärplattformen. Det var ett felaktigt antagande. Förmågan att orientera sig i datorn är lika ojämnt fördelad som exempelvis förmågan att hålla ordning på papper. Har man dessutom glömt datorn hemma behövs ändå papper. Alltså började jag kopiera en klassuppsättning till klassrummet, men efter ett tag minskade antalet, eftersom många elever ville ha egna exemplar att jobba med hemma. De flesta elever och jag föredrar att läsa på papper (eller i bok) och skriva i datorn. Numera räknar jag med svinn och tilläggskopierar kontinuerligt. det får aldrig råda brist på instruktion!

I arbetsområdet Referat har det behövts massor av exempel och mallar, som jag har satt upp som affischer till mina svenska 1-elever, men de tjänat elever väl i andra årskurser också. Här är några exempel:

Dessa mallar och exempel finns inte bara på väggen, utan också i vår lärplattform. Jag vill i detta sammanhang också nämna de viktiga exempel som uppstår när eleverna arbetar med uppgifter. Första bra uppgift som blir klar, får inspirera och vägleda övriga elever, först genom att jag tipsar dem om att uppsöka eleven i klassrummet och titta på hens lösning. Finns fler exempel att tillgå är det ännu bättre. Fler sätt att lösa uppgiften ger förtröstan åt dem som ännu inte är klara att även de ska hitta lyckas på sitt sätt. Även tidigare elevers exempel behövs, främst för att ge en uppfattning om innehåll och nivå, men även för att vägleda om struktur, disposition och omfattning. Många av de mallar jag använder för analyser och texttyper utformade jag redan sommaren 2014, för att vara väl förberedd innan jag skulle tillträda min tjänst i gymnasieskolan. Jag hämtade min inspiration ur flera olika läromedel, framför allt Svenska 1 Helt Enkelt, som har ett kapitel i slutet som heter just Verktygslådan. Det var min förhoppning att mina elever självständigt skulle kunna använda min egen verktygslåda som en resurs att hämta mallar ur, men så blev det inte riktigt. Istället har min verktygslåda i form av digital mapp och en analog pärm blivit min egen ledstång, dit jag ofta återvänder för att hämta och revidera dokument. De veckor jag lade på att tillverka verktygslådan var en bra fortbildning.

Sist, men inte minst är det min ambition att tillämpa cirkelmodellen, där vi läser om begrepp, studerar exempel och tillverkar exempel genom att modellera strukturer, till exempel texttyper, innan det är dags att prova själva, gärna först två och två. Om nu någon tror att jag inte behöver lägga mycket tid på individuella instruktioner i klassrummet och över nätet, så är det fel. Jag lägger mycket tid även på detta, men behovet har minskat mycket sedan jag lärde mig att utforma bättre information till hela gruppen. Arbetet med att modellera läsförståelsestrategier går hand i hand med det arbetssätt jag har beskrivit här, men det får jag återkomma till.