Reviderad praxis för bedömning och dokumentation

Inspirerad av diskussioner om formativ och summativ bedömning i Facebookgrupperna Bedömning i gymnasieskolan respektive Svensklärarna återvänder jag till en kär käpphäst tillika trevlig kombo: bedömning och dokumentation.

I ett tidigare inlägg beskrev jag mina rutiner för dokumentation och information om bedömning. Precis som allt annat innehåll i arbetet i och kring undervisning utsätter jag detta område ständigt för kritisk revision och omarbetning. Vid tiden för mitt inlägg i februari 2015 försökte jag överleva mitt första år i gymnasieskolan som svensklärare på heltid, vilket för alla är en utmaning, även om det underlättar att grupperna på yrkesprogram är mindre. Jag arbetade i huvudsak med fyra verktyg; uppgiftsmatriser på papper eller digitalt, kunskapsmatris för hela kursen för varje elev i Excel, checklista på papper och skriftligt omdöme till elever och vårdnadshavare i vår lärplattform. Utöver dessa fyra verktyg för summativ bedömning arbetade jag med formativ bedömning, dvs framåtsyftande återkoppling i GoogleDrive, där mina elever skrev i stort sett alla sina texter.

Sedan dess har jag provat att frångå GoogleDrive under ett år för att på skolans uppmaning prova vår nya lärplattform Vklass och molntjänsten Office 365. I dagens inlägg fördjupar jag inte i varför jag i år har återgått till GoogleDrive, utan beskriver istället hur mina rutiner ser ut just nu. Den som följer mig på Twitter eller Facebook känner säkerligen till hur jag resonerar kring de olika verktygen.

Eleverna skriver alltså sina texter i GoogleDrive. Under skrivprocessen och efter att deras första utkast är klart får de formativ respons i form av kommentarer i sina dokument. Stora och svårare arbeten, som t ex den första utredande texten med flera källor, kräver mycket respons både i dokumentet och muntligt i klassrummet. Det kan bli en hel del konversation innan ett utkast är klart, varefter jag kräver att eleverna bearbetar sina utkast före slutbedömning. De allra minsta uppgifterna, som t ex en läslogg, får bara någon kommentar om något uppenbart fattas och därefter en samlad summativ bedömning tillsammans med en eventuell framåtsyftande kommentar. Rena övningar får formativ respons efter behov. Att kombinera summativ och formativ bedömning är förenat med risker att den formativa försummas av eleven, men den risken kalkylerar jag med vid småuppgifter.

Några prov har jag inte haft ännu i år, men de kommer att skrivas i Word, lämnas in i lärplattformen Vklass och plagiatkontrolleras som vanligt. Såväl muntliga och skriftliga prov som bearbetade texter får en summativ bedömning. Där använder jag precis som tidigare oftast en uppgiftsmatris i min kommunikation med eleverna, men jag har försökt att göra den så uppgiftsspecifik som möjligt. Allt oftare skippar jag matrisformen helt i större arbetsområden och textarbeten, där fler kunskapskrav är inblandade, och listar istället kunskapskravets bedömningsaspekter, så att eleverna får en greppbar bild av vad de ska satsa på, som i denna presentation inför pm-skrivande i Svenska 3:

På prov, vilka kräver en fokuserad och välavgränsad aktivitet, tycker jag emellertid att en uppgiftsspecifik matris väl kan fylla sin funktion för många elever. Jag sätter alltså inte ett sammanfattande prov i form av en bokstav på prov och uppgifter, eftersom jag inte tycker att det fyller någon funktion när fler kunskapskrav är inblandade. Den elev som prompt vill ha ett betyg, kan lätt utläsa på vilken nivå jag har bedömt exempelvis språk respektive innehåll i en text. Dessa matriser sparar jag sedan på papper tillsammans med utskrifter av texter och prov.

Alla summativa bedömningar av prestationer i kursen, såväl muntliga som skriftliga, ska dokumenteras. Som tidigare gör jag detta i Excel i min dropbox, där jag har en arbetsbok för varje grupp och ett blad för varje elev med en kunskapsmatris för hela kursen. Sedan mitt förra inlägg har jag lärt mig att använda färger på ett nytt och tydligare sätt. Den nivå som är uppnådd på ett övertygande sätt är grön, medan den nivå som än så länge bara är uppnådd någon enstaka gång är gul.

Som lök på laxen eller grädde på moset, beroende på hur man ser det, ska ju detta naturligtvis dokumenteras i lärplattformen också, där det gudskelov är ordentligt rationaliserat. Det finns en matris i Vklass, där jag kan färga varje kunskapskrav grönt när det är helt uppfyllt, men det är ju inte så ofta. Desto oftare har jag anledning att notera i Hittills uppnådda mål. Där har vi några fraser att välja mellan för att ge en lägesrapport till elev och vårdnadshavare om huruvida målen i genomgångna moment är uppnådda, och om vad som eventuellt saknas. Här meddelas också sk F-varning om det skulle bli aktuellt. Fritextutrymmet används enbart till nödvändiga uppmaningar:

Precis som tidigare gör jag noteringar på en papperslista också, men den fungerar bara som en checklista. Det är Excel-matrisen som utgör underlag för betygssättningen i slutet av kursen. Utan den vet jag inte hur jag skulle klara mig. Om elevernas kursmatriser mot förmodan skulle försvinna från min Dropbox, har jag ett back-upsystem i form av pärmar med elevernas sparade arbeten och mina bedömningar. DET ÄR MYCKET JOBB med att hålla alla dessa verktyg aktuella, men jag tycker bara att jag gör vad som krävs för en rättssäker betygssättning.