Strukturerad observation synliggör lärarrollen för studenter

För första gången har jag studenter i gymnasieskolan, och för första gången på länge under den allra första terminens praktik, då de av naturliga skäl inte kan arbeta lika självständigt som studenter som kommit längre i sin utbildning. Det gäller att få syn på lärarrollen och prova på att växla från det invanda elevperspektivet till ett nytt lärarperspektiv. Inspirerad av ett skuggningsprojekt mellan lärare som jag deltog i vid min tidigare arbetsplats och tips från både nätkollegor och min man, satte jag samman ett observationsprotokoll, som mina båda studenter fick fylla i under en dubbellektion i Svenska 3:

Protokoll för observation av lektion under VFU1
Din första VFU syftar bland annat till att du ska lämna ditt elevperspektiv och börja inta ett lärarperspektiv. Under denna observation får du därför fokusera på hur lektionen är planerad och hur den genomförs med hjälp av följande frågor:

• Hur är lektionen organiserad; inledning, avslutning, övriga delar med innehåll, t ex genomgång med(utan frågor, diskussioner i hel/liten grupp, eget arbete mm. Hur disponeras tiden mellan läraraktivitet och elevaktivitet?
• Hur driver läraren lektionen framåt? Hur anpassar sig läraren efter eller reagerar på det som händer i klassrummet? Det kan t ex handla om att skapa arbetsro, skärpa fokus eller anpassa tidsåtgång till vissa moment.
• Vilka vänder sig läraren till? Hur fördelas talutrymmet i klassrummet? Används riktade frågor (no hands up)eller tillämpas handuppräckning? Är frågorna öppna eller styrda?
• (i mån av tid) Vad gör eleverna? Har de fokus på skolarbetet eller på annat? 

Den vänstra kolumnen är till för noteringar, medan man kan komplettera sina anteckningar sedan i den högra. Det går naturligtvis bra att skriva på dator också, vilket en av mina studenter gjorde. Efter observationen fick studenterna jämföra sina anteckningar med varandra, och sedan presentera sitt resultat för mig. Jag tycker att modellen gav mycket mer än jag hade förväntat mig. De kunde lätt identifiera lektionens olika delar, och därigenom förstå hur jag hade planerat för sammanhang och förståelse, som t ex agendan på tavlan och vilken funktion den har i min undervisning, korta eller långa genomgångar med olika hjälpmedel, enskild handledning till den som inte har förstått, gruppdiskussioner som ibland fungerar och ibland urartar till prat om annat osv. Detta ledde vidare till en gemensam reflektion och diskussion kring vilka konsekvenser lärarens olika beslut får, och jag upplevde att de på ett nytt och detaljerat sätt diskuterade vilka problem man ställs inför som lärare, t ex hur man balanserar mellan tillräcklig kollektiv instruktion och kompletterande individuell handledning.

Dessutom fick jag en nyttig återkoppling på hur elevaktiviteten faktiskt fungerade i olika delar av klassrummet vid olika tidpunkter. De upptäckte bland annat att flera elever har utvecklat en slags multitasking; de svarar adekvat på frågor samtidigt som de sysslar med något annat på datorn...

Win-win, alltså. Både studenterna och jag - och därmed eleverna - drog nytta av observationen med efterföljande samtal. Jag kommer absolut att utveckla detta lärorika arbetssätt tills nästa gång jag tar emot studenter, så att de kanske kan hinna med två olika observationer eller tidigarelägga aktiviteten, så att de sedan blir mer medvetna om både planering och genomförande av undervisning.