Tillbaka på högstadiet: argumenterande text och tal med nya didaktiska insikter från yrkesprogram

Jag har alltså bytt jobb från yrkesprogram till högstadiet. Eftersom jag fick jobbet och sade upp mig så sent som efter skolavslutningen, löpte min uppsägningstid ända in i september, men jag fick en efterträdare redan från skolstarten och kunde därför tillträda redan i slutet av augusti. Tyvärr uppstod ett missförstånd på min nya arbetsplats, vilket fick till följd att min nya tjänst fick lösas med en tillfällig och obehörig vikarie. Jag blev därför tvungen att stanna kvar på Bäckadalsgymnasiet som handledare till min efterträdare samtidigt som jag instruerade och skrev material till min vikarie i Junedalsskolan. Lite stressigt blev det, och den som har följt mig vet att stress tyvärr inte är min bästa gren...

För att få det att fungera, bestämde jag mig för ett ganska tydligt upplägg, som inte skulle kräva alltför mycket instruktion eller svenskämneskunskaper. Fyra klasser i nian och en i åttan fick läsa, granska och analysera Pär Holmgrens debattartikel Därför blir jag riktigt orolig av väderrekorden, publicerad i Expressen den 5 augusti i år, där han pläderar för att rösta på det parti som vill göra mest för klimatet. 

Eleverna fick ett rejält frågebatteri för förståelse, källkritik och argumentationsanalys. Niorna fick även titta på sambandsmarkörer samt begreppen etos, logos och patos, innan det var dags att planera sin egen debattartikel. Här arbetade jag på samma sätt som jag har gjort tidigare i bland annat Svenska 1 på yrkesprogram, vilket jag beskrev i inlägget Frustration föder idéer, men det kostar på. Efter att ha sprutat idéer på tankekarta och ordnat sin argumentation i ett rutnät, fick de börja skriva. 

En skillnad är att mina högstadieelever har styrts hårdare i sitt ämnesval. De instruerades att välja tes fritt, bara de kunde göra en koppling till Holmgrens artikel genom en källhänvisning. Därför kom de flesta av texterna att handla om hur vi på olika sätt kan bidra till att bromsa den globala uppvärmningen, alltifrån att cykla mer till att rösta på rätt politiker. I mitt förra inlägg publicerade jag Line Anderssons debattartikel Därför bör du äta mer vegetariskt. En av de mer kritiska - och kreativa - skribenterna vände på alltihop, ställde klimatfrågan mot välfärden och pläderade för en röst på Kristdemokraterna, vilket jag ju naturligtvis godkände, eftersom hänvisningen till Holmgren var på plats.

En annan viktig skillnad är att mina nior skriver för hand. De får sina datorer i februari, och till dess skriver de för hand. Det finns datasal och datavagn att tillgå, men det var inte genomförbart i detta inledande skede för alla fyra klasser.

Jag hade trott att själva skrivprocessen skulle gå lika fort som i min förra skola, men så blev det inte. Att många är ambitiösa innebär tvärtom att varje steg tar längre tid. Den otydliga inledningen med först tillfällig vikarie, följd av ny lärare. ledde också till missförstånd och ett allmänt ganska såsigt tempo, så det tog ett bra tag att få ihop texterna, få respons, bearbeta och förbereda nästa uppgift: en muntlig presentation utifrån stödord.

Det är inte nödvändigtvis lugnare med mer motiverade elever. Strax före mitt stressutlösta yrselanfall med elever utspridda med olika uppgifter släpptes bomben av en av de mest politiskt intresserade: Miljöpartiet har åkt ur riksdagen enligt valmyndighetens rösträkning! Svårt att ignorera, och inte blev det lugnare sen...

Precis utanför dörren fann jag två elever stå i en vrå och väsnas. Jag skulle precis ta itu med det, när jag insåg att de övade på sina tal och klockade varandra. Andra elever undrade, medan jag försökte avfärda det med att de hade en liten debatt. Debatt?! Då vill vi också vara med! 

Tydligen hade jag råkat antyda att en debatt eventuellt kunde bli av, och nu ser det ut som om det är ett mycket starkt elevönskemål. Debattävling är ingen avstressande upplevelse, men jag gissar att det finns gott om kandidater till ledaruppdraget så att jag ” lugnt” kan fokusera på bedömningen. Det är väl lika bra att släppa helvetet löst i alla fyra klasserna eller med andra ord sätta fan i båten och ro honom land.

Nu när eleverna har hållit sina tal med kamratrespons i googleformulär och självrespons efter att ha fått ett filmklipp med sig hem, har jag emellertid bestämt mig för att vänta med debatten till i vår. Mitt i alltihop har vi nämligen boksamtal kring När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, så det blir mycket muntligt på en gång, men det berättar jag mer om i nästa inlägg.

Här är en av de mest engagerade talarna, Philip Sandwall Andersson, som ställer klimatfrågan mot välfärden och pläderar för en röst på Kristdemokraterna. Lägg märke till talkorten.

Gästinlägg: Därför bör du äta mer vegetariskt

Efter fyra intensiva och lärorika år som förstelärare vid Bäckadalsgymnasiet har jag nu lämnat både gymnasieskolan och förstelärarrollen, för att undervisa i Jönköpings största högstadieskola. Här undervisar jag fem klasser i svenska och även en grupp i språkval, s k ”svenskengelska”.

Under de första veckorna har alla fyra niorna läst, granskat och analyserat en debattartikel om klimathotet av Pär Holmgren, för att sedan planera, skriva och bearbeta en egen debattartikel med någon koppling till Holmgrens text. Nästa vecka börjar de hålla sina argumenterande tal med samma budskap. I kommande inlägg beskriver jag och försöker utvärdera hela arbetsområdet. Eleverna har nu hunnit skriva många intressanta debattartiklar. Här är en av dem:

Därför bör du äta mer vegetariskt

Av Line Andersson, klass 9L i Junedalsskolan

Varför äter du egentligen kött? Eller kanske: varför äter du bara kött? Tänk nu efter. Vad åt du igår till frukost, lunch och middag? Kan du gissa vad du åt dagen innan det och alla andra dagar?

Jag tycker att vi borde äta mer vegetariskt och det kött vi äter borde vara svenskt och närproducerat.

Forskning visar att vi inte alls behöver äta så mycket kött som vi gör i Sverige och stora delar av världen idag. Köttkonsumtionen har dessutom ökat ännu mer på senaste tiden. Faktum är att du kan få i dig alla näringsämnen du behöver, förutom vissa essentiella aminosyror och vitamin B12, genom att äta en helt vegetarisk kost. Rött kött, allt utom fågel, är även bevisat cancerframkallande. Processade produkter såsom bacon, korv och rökt skinka är ännu farligare än rent kött. Rökta köttprodukter har bevisats öka risken för cancer i mag-tarmkanalen. Kött och köttprodukter med hög fetthalt är även dåliga för blodfetterna. Höga blodfetter ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Jag bor bokstavligen i en kohage där köttkor går och betar under hela sommarhalvåret. På vintern står de i ladugården. Jag har bott här hela mitt liv och jag har sett många små, små kalvar bli till stora fina tjurar för att sedan se dem bli hämtade av stora lastbilar för att möta sitt öde. Detta är en bra djurhantering, till och med för att vara i Sverige. Tänk dig då hur djuren i Danmark och Tyskland, utan de djurskyddslagar som vi har här, hanteras. Där är det till exempel helt okej att pumpa in antibiotika och en massa andra läkemedel i djuren i förebyggande syfte. Eller till exempel grisar som föds upp i Danmark och aldrig får gå ute, utan bara i en ladugård hela sina liv. Och inte nog med det. Alla kor transporteras levande. Det gör inte så mycket om det bara är en kort sträcka, men om det är från Polen och hela vägen hit plågar man djuren i flera dygn, för att sedan slakta dem.

Men vaddå? Vi människor är väl gjorda för att äta kött? Det har vi väl alltid gjort?

Exakt, vi är allätare. Inte köttätare. Vi är gjorda för att äta kött då och då, när vi lyckades fånga ett djur. Vi har aldrig ätit så mycket kött som vi gör idag. Det behöver vi inte heller.

Köttindustrin är inte bara skadlig för vår hälsa och för djuren. Den är även skadlig för miljö och klimat. Det börjar redan i kohagen. Där går kossorna och fiser och rapar ut metangas, som är en stark växthusgas. Sedan ska de ha foder. Detta är oftast gjort på olika baljväxter som sojabönor och annat. För att odla detta använder man traktorer som går på fossila bränslen och man använder konstgödsel. Det gör till exempel att ph-värdet i närliggande vattendrag sänks. När korna sedan har ätit och pruttat i något år transporteras de i en lastbil till ett slakteri. Efter det transporteras köttet vidare till en fabrik där det processas och paketeras i plast. Därefter fraktas det ut till affärerna där vi sedan köper det. Med allt detta vill jag säga att det tär extremt på jordens resurser att vi äter så mycket kött. Att producera kött kräver minst tio gånger större markyta än att odla vegetabiliska alternativ med motsvarande närings- och energiinnehåll.

I sin artikel Därför blir jag riktigt orolig av väderrekorden(Expressen, 2018-08-05) skriver Pär Holmgren: “Att bry sig om klimatet är som att betala hyra. Gör man inte det, har man till slut ingenstans att bo.”

Tänk efter: vilken ursäkt har du för att äta kött? Viktigast av allt: är du beredd att bryta dina vardagliga mönster med något mål vegetariskt i veckan?

Snälla, betala din hyra.