Sätt dig på händerna!

Inför sista lektionen ställde jag mig inför klassen, förklarade hur jag kan må på fredagskvällen och att de kan bidra till att det känns bättre. Sen punktmarkerade jag konsekvent och slappnade inte av en sekund. Det blev bra, men herregud vilket fyspass. Ledarskap kostar. På  X svarar Henrik Birkebo: ”Ledarskap kostar. Det går inte att vara på halvfart när man går in i klassrummet.” Jag åkte hem och tyckte att jag hade gjort ett hyfsat jobb med undervisning, disciplin och relationer.

När man går på helfart är insatserna höga, likaså riskerna. För lärare är obehaget aldrig längre bort än ett ifrågasättande föräldramejl som besvaras och vidarebefordras till rektor i hopp om sinnesro. När började detta frenetiska mejlande mellan föräldrar och lärare i alla ämnen? Var det när man kom på att det är smidigare än att ringa? På X svarar Kristian Gemfeldt: ”Mailandet började när föräldrarna, till stor del pga maxtaxan i förskolan, slutade fostra sina barn och överlät det till professionen istället. Eftersom föräldern inte känner sitt eget barn men ändå idealiserar det så måste det vara lärarnas fel när barnet inte fattar.” Carina Rickard: ”Mejl är ett otyg! Det är alldeles för snabbt och bekvämt. Om folk var tvungna att ringa så skulle de flesta ärenden stanna vid en tanke.” 

Okej, men impulskontrollen då, vart tog den vägen? Om ditt barn som ofta stökar i skolan plötsligt börjar anklaga lärare för kränkning, sätt dig på händerna och tänk kritiskt några minuter innan du skickar iväg anklagelserna på fredagskvällen! Kanske kan du ringa istället på måndag? Kanske kan du prata med ditt barn igen senare? På X skriver Therese Rosengren: ” Skulle jag bara ge ett enda tips gällande föräldrakontakter, så är det att alltid ringa istället för att maila. Mailen kan användas till allmän information, men handlar det om eleven personligen, så är det telefonen som gäller. Utan undantag.” Maria Alfredsson: ”Min dotter gör VFU på mellanstadieskola. De hade en kontaktpolicy med föräldrar. Kommunikation om skolan , arbetet etc skedde alltid via eleverna. Följdes upp på uvs. Annars ytterst lite mejlande. Det här är min policy också. Jag mejlar aldrig om smått skit utan tar det med elev.” Nästa gång svarar jag att vi ska prata i telefon istället. Jag som lärare behöver också sätta mig på händerna.

Det finns emellertid glädjande mejl. Häromveckan när jag hade haft det ovanligt besvärligt med störningar under lektion, hörde två föräldrar av sig med positiva budskap.  Du som får veta att andra elever i ditt barns klass uppför sig illa, hör gärna av dig till läraren med stöd och omtanke. Det tröstar, värmer och stärker. 

Lärarnas avskedssång

 Idag har vi avslutningsfest för våra nior. Jag skrev en ny text som riktar sig till de sju klasserna i arbetslag 9:2. Till det andra arbetslaget refereras som "dom i kuben".

(Melodi: Brev från kolonien) 

Hejsan tjejer! Hejsan killar! 
Alla ungar som vi gillar. 
Ni e goa för de mesta 
men ska lämna detta plugg och dra till nästa. 

Vi har lärt er resonera,  
orientera, laborera. 
Fast vi har försökt planera 
har ni ofta tvingat oss improvisera. 

På Lucia fick ni stila 
och då fick vi ingen vila. 
Vuxna gossar gjorde inhopp 
och dom räddade er från en stjärngoss-rapp-flopp. 

Mjuka soffor, höga skärmar. 
Här är mysigt vill vi lova.  
Kanske lite svårt att sova 
när som glada grabbar samlas där i svärmar. 

Stockholmsresa: dags att mysa 

men trots juni fick vi frysa 
en hel timme vid riksdagen 
som av oanmälda gäng blivit upptagen.  

Dom i kuben gör det festligt 
medan vi mest gör det pestigt 
men sen gör vi som dom andra 
sedan tjejerna till rektorn har setts vandra. 

Därför är vi ganska glada 
att så få har tagit skada 
och vår sista goda gärning 
var att avgöra betyg med hjälp av tärning. 

Nu så är vi ganska möra. 
Vi kan inte rimma mera. 
Ni kan inte fokusera 
så nu tackar vi för att ni orkat höra.  

Men vi måste också nämna 
att vi nu när ni ska lämna 
önskar er allt gott i livet. 
PLUGGA LAGOM OCH TA INGENTING FÖR GIVET! 

Ett pedagogiskt magplask och ett lyckat lärarhantverk

Två arbetsområden i svenska är genomförda med mycket olika resultat: en snabbversion av rollspel i nian utifrån Janne Tellers lilla fina roman i du-form: Om det var krig i Norden och en reflekterande språkuppsats i sjuan utifrån ett litet faktahäfte om språkbruk.

Rollspelen hade jag arbetat med på högstadiet för ett antal år sen före mina fyra år på yrkesprogram.  In upplevelse då var att det fungerade bra och att eleverna blev berörda. Vi läste tillsammans den lilla starka berättelsen om en svensk familj som tvingas fly från hemlandets krig och diktatur till fred och demokrati i Egypten. Rollspelen som ingår i Lilla Piratförlagets handledning innehåller scener där eleverna får gestalta såväl diktatorn och hans hantlangare som familjemedlemmar och flyktingsmugglare.

Jag hade alltså förväntningar om ett positivt utfall även denna gång, och tajmingen kunde ju inte vara bättre mot bakgrund av de dramatiska händelser som nu utspelar sig i Ukraina under Rysslands invasion. Den fiktiva handlingen i berättelsen har tydliga paralleller i verkligheten. Min tanke var att stoppa in de tre scenerna med ojämna mellanrum varvat med elevernas arbete med bokcirklar. Det var inte så smart. Arbetet med rollspelen lyfte inte riktigt från trevande och genant till viktigt och berörande. Skillnaden mellan en turistresa och en smärtsam flykt är stor och om illusionen ska lyckas krävs kontinuitet. Att jag som vuxen dagligen och stundligen tänker på kriget, betyder inte att det ständigt upptar våra tonåringars medvetande. Om jag ska göra om detta, måste jag ge det en annan utformning.

Lite deppigt och snopet alltså. Gör om, gör rätt så småningom. Då var det roligare i sjuan. Jag har en klass,  som idag hade sin sista skrivlektion med uppsatsskrivning. Under ett par veckor har vi arbetat med språkbruk. Jag har totat ihop ett litet arbetsområde inspirerat av olika läromedel: Svenska impulser för yrkesprogrammen respektive Kontakt och Magasinet för högstadiet samt egna erfarenheter kring tre begrepp: dialekter, gruppspråk och manligt/kvinnligt språk. Först hade vi en liten heta stolen-övning om attityder till språk, för att introducera tankar kring språkets betydelse för självbild och hur vi ser på varandra. Därefter gick igenom mitt häfte och en PowerPoint med de tre begreppen och bröt av ibland med diskussionsfrågor. Sedan var det dags för utmaningen: en reflekterande uppsats om det egna språket med exempel från häftet. De fick en disposition med fem rutor, en för varje del inklusive stödfrågor att utgå ifrån. Dessutom fick de ta del av en exempeltext, som jag skrivit om mitt eget språk. Jag förväntade mig att skrivarbetet skulle vara litet ovant för de flesta, lätt och roligt för några och kanske riktigt motigt för några. Första gången jag arbetade med arbetsområdet hade pandemin nyss utbrutit, och jag tvingades leda arbetet delvis på distans via videolektioner. Inte ideala förutsättningar för utmaningar i år sju. Denna gång gick det som en dans, kanske delvis även tack vare en idé jag fick om att öka motivationen genom tydliga delmål. Jag introducerade skrivarbetet förra veckan och informerade om att de skulle få en hel vecka till med tre lektioner. Sen frågade jag dem om de ville sätta upp delmål i form av antal ord, både för varje del och för varje lektion. Detta gjorde susen. Idag var varenda unge i mål med minst 400 ord, de flesta mycket mer, fördelat på fem relevanta stycken där exempel från texten jämfördes med egna iakttagelser.

Klasstiden - ett växelbruk för delaktighet

Hej på er! Det var länge sen sist. Jag har inte bloggat så mycket sen jag bytte arbetsplats. Det beror nog delvis på att jag inte möter samma slags utmaningar längre, men också på att jag inte tycker att jag har så mycket att skriva som inte andra redan gör bättre. Nu är det hur som helst dags. Det handlar om mentorskapet, att vara klassföreståndare för en klass eller en del av en klass. I mitt fall gäller det en hel klass. Jag har just nu en åtta med tjugoen elever. Detta inlägg handlar om hur jag använder den stund i veckan som hos oss just nu kallas kontaktlärartid. Själv föredrar jag att benämna den klasstid.

På min förrförra arbetsplats, en 7-9-skola i förorten, hade vi något som kallades loggbokstid, och den ägnades huvudsakligen åt att just skriva loggbok, dvs eleverna besvarade lärarens frågor i en bok tillika kalender, där varje vecka innehöll ett tomt uppslag. Eleven skrev på vänstersidan och jag svarade på högersidan. När eleverna hade skrivit klart. väntade de på att lärarna skrev svar medan de läste en bok eller gjorde något annat tyst och självständigt. Vissa lärare hade håltimme efter loggbokstiden med möjlighet att skriva klart och delade sedan ut loggböckerna på en senare lektion. Denna aktivitet hade sina fram- och baksidor. Till fördelarna hörde en regelbunden individuell, ofta förtrolig kontakt med god möjlighet till delaktighet och även skrivträning. Varje elev kom till tals. Till nackdelarna hörde allt sådant som stämde in på mig: dålig handstil, skrev långsamt, låg stresströskel och ingen håltimme. Det var stressigaste lektionen på hela veckan. Dessutom var eleverna olika förtjusta i eller duktiga på det myckna skrivandet.

På min förra arbetsplats, yrkesgymnasiet, fanns inget som liknade loggbok, men istället en förväntan om regelbundna protokollförda klassråd. Hej och hå! Det blev vad det blev, kan man väl säga... Jag höll inte så många klassråd, utan det blev mest information. De mest talträngda eleverna i klassen tog det mesta talutrymmet. Bra var däremot att jag som ensam klassföreståndare för första gången upptäckte att det passade mig bra. Kortare beslutsvägar underlättar jämkningen mellan klassen och mig.

På min nuvarande arbetsplats har jag nu utvecklat ett slags växelbruk mellan klassråd och loggbok. Varannan vecka skriver klassen loggbok efter lite information och påminnelser från mig om läxor och andra kalendariehändelser, men loggboken är numera ett google-dokument. Här inhämtar jag synpunkter, önskemål och information om allt möjligt: läxplanering, studiero, relationer, stress, kurragömmaregler under klasskvällen...  Varje vecka är för tjatigt att avkrävas egen reflektion på detta sätt, men varannan vecka finns det alltid något att skriva om. Om jag säger att det krävs minst 150 ord, blir det någorlunda fylligt av alla. Sen svarar jag när och var det passar mig bäst under veckan - utan stress.

Varannan vecka har vi istället klassråd med roterande ansvar för rollerna som ordförande och sekreterare. Min läxinformation ingår som en punkt på dagordningen tillsammans med frågor till och från elevrådet. I början var nog min tanke med växlandet mest att åstadkomma variation, men efterhand att jag upptäckt att de olika kommunikationsformerna berikar varandra. I loggboken bereder var och en frågorna genom att var och en får ge sina egna synpunkter. På klassrådet kan klassen jämföra olika förslag och synpunkter, och på så sätt få en större bredd i sitt underlag för diskussion och eventuellt beslut. När de mer tystlåtna eleverna märker att även deras skriftliga budskap räknas med på samma villkor, ökar deras engagemang för den muntliga bearbetningen och fler tar plats muntligt för att utveckla sina synpunkter. Åtminstone tycker jag mig kunna se denna utveckling.

Några tankar kring hur min klass - ett härligt, men något bullrigt gäng - och jag samarbetar just nu. Hur gör ni?

Noveller - ett arbetsområde i år 9

Nu har jag genomfört ett arbetsområde om noveller i alla fyra klasser i nian. Det liknade rätt mycket vad jag gjorde förra gången jag hade nior i svenska under läsåret 2012/2013, men elevhäftet är utökat med t ex länkar till Läxhjälp om uppbyggnad och Plugga svenska om gestaltande beskrivning. Jag har också kompletterat med en presentation. Det hela är verkligen inte så märkvärdigt, men jag är nöjd med resultatet hittills.

Först tittade och lyssnade vi på Stig Dagermans novell Att döda ett barn med Stellan Skarsgård som uppläsare. Bilden i filmen är suddig, men det är bara bra, eftersom jag vill att eleverna ska fokusera på orden. Efter några skriftliga läsförståelsefrågor, gick jag igenom novellkurvan och sedan fick eleverna analysera uppbyggnaden i Att döda ett barn.

Därefter tog jag fram ett tjugotal ganska korta noveller av olika svårighetsgrad. Jag hade lagt de lättaste i blå mappar, medelsvåra i gröna mappar och de svåraste i röda mappar. Efter ett tag justerade jag den indelningen i samråd med eleverna. De fick läsa så många noveller de hann med under några lektioner och analysera deras uppbyggnad utifrån de fyra stegen i bilden ovan. Sen gick jag igenom slutuppgiften att skriva en egen novell och vi såg vi på en tipsfilm från UR om att skriva novell och den här bilden från filmen fick ligga kvar när det var dags för eleverna att planera sin egen novell på papper:

De behövde en eller två lektioner till sin tankekarta, innan de påbörjade sin skrivprocesss i Google Drive. I början av de följande lektionerna, visade jag två filmer till, vilka båda tillförde något nytt:

Den sista ger en hel story som exempel och det finns en del 2 också, vilket gav avgörande inspiration för en och annan elev.

Debattävling!

Här har jag plockat, anpassat och kombinerat material som jag tidigare har använt i nian respektive i Svenska 1. Först "värmde" jag upp eleverna, som redan har argumenterat skriftligt tidigare, med ett par gemensamma muntliga övningar, inspirerade av Svenska 1 Helt Enkelt av Lena Winqvist och Annika Nilsson:

Våga ta ställning

Instruera eleverna att visa sin åsikt genom att lyfta båda händerna högt över huvudet om de håller med och hålla båda armarna nedåt om de inte håller med. Läs sedan upp en mängd påståenden, både lättsamma och lite mer laddade,  t ex "Jag gillar hundar" och "Jag oroar mig ofta". Jag läste upp alla trettio påståenden från Lenas och Annikas bok, men lade till denna själv: "Jag tyckte att somliga av påståendena var jobbiga".

För och emot

Ställ upp hela klassen på två led med lika många elever i varje. Det ena ledet är FÖR och det andra är EMOT. Läs upp en tes(åsikt). Den första eleven i FÖR-ledet anger ett argument för tesen och den första i EMOT-ledet anger ett motargument. Sedan ställer de sig sist i motsatta ledet. 

Exempel:

"Inför betyg från år fyra."

"Man får veta hur man ligger till."

"Man blir stressad och ger upp."

Debattlag

Dela in klassen i lag 1, 2, 3 och 4. Lag 1 och 2 respektive 3 och 4 måste vara ganska "likstarka", för de ska debattera mot varandra. Ge eleverna förslag till debattämnen och låt sedan lagen komma överens om varsitt ämne. Detta gick smidigt i de flesta av mina grupper, men i ett fall fick jag hjälpa till. De flesta fastnade för stora ämnen knutna till livsfrågor, som dödsstraff eller abort. Andra exempel är värnplikt och kvotering. Jag deklarerade för säkerhets skull på förhand att ämnen som "invandring" eller "hbtq" inte är okej, vilket inte gillades av alla. Mitt motiv är att jag inte kan medverka till att grupper känner sig utsatta. Ett beslut grundat på värdegrunden, helt enkelt.

Debattförberedelse

Se till att lagen arbetar på behörigt avstånd från sina motståndare. Instruera dem att nu samla argument och söka fakta som stödjer argumenten. Alla ska vara aktiva och ha egna papper med stödord. En i laget ska vara beredd att hålla i en inledning, där de inte bränner av sitt allra starkaste argument direkt. De behöver minst en timme till sin förberedelse efter att de har valt ämne. Det där med eget papper är viktigt! Det funkar liksom inte att skicka ett block mellan sig i stridens hetta...

Enligt det ursprungliga upplägget, som jag har hämtat från läromedlet Magasinet, ska lagen förbereda sig för två olika ståndpunkter, och sedan få dra lott om FÖR eller EMOT när debatten ska börja, men denna gång gjorde jag lite olika. Lagen fick helt enkelt lösa det själva. Några delade upp sig naturligt och några drog lott före förberedelsen.

Debattledare

Sondera bland lagen efter intresserade debattledare. Medan lag 1 och 2 debatterar, kan någon ur lag 3 eller 4 leda debatten. Bra tillfälle att träna, visa kunskaper och avlasta läraren.

Det går att både leda debatt och bedöma enskilda insatser samtidigt, men det är inte att rekommendera. I nian brukar det alltid finnas ett par elever, som gärna vill leda en debatt när de inte deltar själva.

Debattdags

Möblera ett långbord i mitten av klassrummet med lagen mitt emot varandra. De kan sitta rätt trångt. I vardera kortänden sitter debattledare med talarlista och bedömande lärare med bedömningsmatriser. Övriga elever sitter på bänkar eller står runtomkring. De är domare och publik. Förklara reglerna: endast sakliga inlägg och bara när man får ordet. Här följer instruktion till debattledaren.

1. Lotta FÖR och EMOT om det behövs.
2. Be FÖR-laget att hålla sin inledning.
3. Be MOT-laget att hålla sin inledning.
4. Förklara ordet fritt, skriv upp namn på talarlistan och fördela ordet i tur och ordning.
5. När debatten upprepar sig eller ebbar ut, sätt streck. Det innebär att alla som så önskar begär ordet en sista gång, varefter debatten förklaras avslutad.
6. Efter sista inlägget, låt publiken rösta om vilket lag som argumenterade bäst.

Epilog

Lugna och eventuellt trösta eleverna. Delge inte någon bedömning samma dag. Bjud gärna på muffins.

Checklista för text, ej genrespecifik

Denna lista rafsade jag ihop lite snabbt när niorna började bli klara med sina noveller i Google Drive. Förutom den individuella responsen om dramaturgi och annat som hör novellen till, upptäckte jag att elevernas i övrigt fina texter innehöll en rad formella fel, många av dem säkerligen möjliga att upptäcka själv för skribenten. Jag skrev därför raskt in en checklista som kommentar i de flesta dokument jag inte redan hade givit detaljerad respons. Sen slog det mig att nån annan lärare kunde ha glädje av listan. Bra tips till nya kollegor, inspiration och chans till förbättringstips från äldre kollegor. Det sista fick jag erfara med besked, kanske inte på det sätt jag hade önskat. Efter ganska skarp ordväxling och därefter, i mitt tycke alltför massiv, uppbackning, raderade jag mitt inlägg, men jag har nu tänkt till, delvis omformulerat och även kompletterat min checklista, som kommer här. Planka, ändra, ta bort och lägg till. Tipsa gärna om förbättringar och tack för hjälpen!

När du är klar, kontrollera att du har fixat följande:

1. Ditt eget namn i sidhuvudet.
2. En intresseväckande titel.
3. Styckeindelningen. Infoga blankrad eller gör insteg. Att bara byta rad kallas hybridstycke, och är inte okej. Kontrollera att du byter stycke på rätt ställe och att styckena känns lagom långa.
4. Layouten i övrigt. Ser fördelningen av text och sidbrytningar samt val av teckensnitt lugna och snygga ut?
5. Innehållet och den röda tråden. Läs igenom lugnt, helst högt, och kontrollera att allt hänger ihop på ett begripligt sätt. När du läser högt, hittar du massor av småfel också.
6. Får du fram vad du vill ha sagt eller är det otydligt någonstans?
7. Är det tjatigt eller övertydligt någonstans?
8. Tempus. Blanda inte presens(nutid) och preteritum(dåtid) huller om buller.
9. Ta bort talspråk, t ex "dom", "de va", "medans" eller "kolla".
10. Försök hitta och rätta felaktiga hopskrivningar, t ex "tillslut", "påväg" eller "iallafall".
11. Försök hitta och rätta felaktiga särskrivningar, t ex ""Amerika resan" eller "storstads bullret".
12. Försök hitta och rätta satsradningar. Om du är osäker, använd bara kommatecken i uppräkningar, s k triader, t ex "Jag köpte tomater, gurka och sallad".
13. Kontrollera att du har stor bokstav i början av varje mening och alla namn, även efternamn. Ta för vana att försöka skriva rätt från början hellre än att bara rätta i efterhand. Då gör du färre missar.
14. Kontrollera och rätta även övriga slarvfel och alla stavfel som du kan upptäcka.