Film om läsförståelseundervisning i Svenska 3

Det tekniska motståndet gav till slut vika, och jag blev helt enkelt tvungen. Etern exploderar av trevliga instruktionsfilmer till elever om läsförståelsestrategier. Korta och enkla. Med eller utan musik. Vad som missas är modelleringen, den viktiga tänka-högt-demonstrationen! Läsförståelseundervisning får inte bli ett recept. Det är viktigare att du har eleverna med dig än att du använder verktyg si eller så.

Dessutom är ju just verktygen viktiga, tror jag, särskilt när man ska introduceras i arbetssättet. Därför satte jag ihop en powerpoint-presentation, som jag sedan BESTÄMDE MIG för att göra en film av. Det kan ju inte vara så svårt, eller hur? Jo, det var det, innan jag hittade rätt program, ett headset med fungerande mikrofon längst in i skåpet bakom min peruk(!) och lyckades aktivera mikrofonen (eller vad jag nu gjorde) i datorn. Pust! Det blev en film till slut, inte så proffsig, men förhoppningsvis lär jag mig med tiden. Här är resultatet:

Om att använda mallar, facit, exempel och annat "fusk"

Jag behövde träna referatteknik med treorna, så jag skrev några små övningar utifrån tre intressanta debattartiklar i Dagens Nyheter. Min förhoppning var att ett för många tungt och trist ämne skulle bli lite roligare att arbeta med om texternas innehåll var tillräckligt engagerande. Jag var lite rädd att eleverna inte skulle passa på att debattera, men det gick fint, och gjorde nog övningarna lite roligare, hoppas jag. Vi diskuterade - och nyanserade - tiggeri, Mellanöstern och främlingsfientlighet. 

Tyvärr upplevde en del av eleverna att texterna var lite svåra, men de uppskattade ändå att få arbeta med "vuxentexter". Det primära syftet var ju inte att djupläsa texterna, utan att fiska fram och vidarebefordra specifik information. Emellertid upptäckte jag att referat och citat var lite rostiga kunskaper för dem (och nytt för mig att förklara), så jag satte ihop lösningsförslag till mina egna övningar, och se, det blev minsann uppskattat! Kan ni se framför er en grupp 18-åringar framför en smartboard, som försöker balansera sin laptop med ena handen och skriva av med den andra? 1800-talspedagogik med modern teknologi!

Jag arbetar alltmer med mallar, exempel och demonstrationer i min undervisning. Jag kommer ihåg hur jag kämpade med matten när jag gick i skolan. Vad hade jag gjort utan facit? Troligen fastnat med läxan efter fem minuter. Mina elever arbetar på olika sätt med denna typ av verktyg. Det är ett förtroende jag ger dem, och de förvaltar ALLTID detta förtroende väl. Den som behöver, skriver av en källhänvisning, men försöker nästa gång själv. En annan elev kollar och jämför efter att ha skrivit själv. Någon elev visar mig att de har gjort uppgiften bättre än jag. Hurra, vad kul!

Jag har lagt upp filerna i Facebookgruppen Svensklärarna också.

PM-uppgift om de, dem och dom

Uppdaterad 2024 med några nya artiklar. Denna debatt är inte död!

Svenska 3: Skriv ett pm om språk i förändring

Språk förändras ständigt. Talspråket förändras oftast snabbare än skriftspråket, och när skillnaden blir stor uppstår det en spänning. Ett tecken på denna spänning är att allt fler skriver ”fel”, dvs de skriver som de talar. Ibland sker en reform för att anpassa reglerna efter hur språket används. Ett exempel på en stor sådan reform var 1945, då nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer, t ex vi äro eller ni skola. Detta fick ett snabbt genomslag i samhället. Nu diskuteras om det är dags att överge skriftspråksformerna de och dem, för att i stället skriva talspråksformen dom eller de. Läs och välj bland artiklar i ämnet.

Uppgift

Skriv ett utredande pm utifrån minst tre av källorna förutom läroboken. Din text ska innehålla en inledande frågeställning, en utredning och en avslutning, där du drar slutsatser av din utredning. Lämplig omfattning är 600-800 ord.

Presentera din frågeställning. Beskriv utifrån dina olika källor vilka skäl som finns att överge skriftspråksformerna de och dem och vilka former de ska ersättas med samt vilka skäl som finns att behålla dem. Diskutera dina resultat och dra slutsatser om språklig förändring utifrån ditt källmaterial.

Källor

Åsa Söderström: Språket förändras ständigt och bruket vinner över normen (Mitt lärarliv, 2016-10-23) http://asasoderstrom.blogspot.se/2016/10/spraket-forandras-standigt-och-bruket.html 

Patrik Hadenius: Språkkrönika: "De" och "dem" är snart dömda. (Dagens Nyheter, 2016-10-28) http://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-de-och-dem-ar-snart-domda/

Peter Alestig: Docent: "Dumheter, klart att man kan lära sig de och dem" (Svenska Dagbladet, 2016-10-22) http://www.svd.se/docent-dumheter-klart-man-kan-lara-sig-de-och-dem

 

Henrik Birkebo: För tusan, kan vi inte börja skriva ”dom” nu? (Expressen 2022-03-29) https://www.expressen.se/kultur/for-tusan-kan-vi-inte--borja-skriva-dom-nu/

Olle Josephson och Lena Lind Palicki: Vi dom-förespråkare står på stadig grund. Svenska Dagbladet, 2023-03-24) https://www.svd.se/a/JQLBp8/vi-dom-foresprakare-star-pa-stadig-grund-skriver-josephson-och-lind-palicki

 

Evie Coussé, Yvonne Adesam och Aleksandrs Berdicevskis: Inget stöd i forskningen för att de/dem slås ut. (Svenska Dagbladet 2023-03-20) https://www.svd.se/a/Knavyo/inget-stod-iforskningen-for-att-de-dem-slas-ut-skriver-tre-forskare

 

Tyst kunskap i åtta punkter

Jag läser en kommentar på Facebook med en önskan om att vi förstelärare ska visa mer på Facebook vad vi gör. Upp till bevis, tänker jag först. Jag vill ju göra rätt för mig. Hmm. Hur visar andra? Jo, de berättar om matriser, kunskapsväggar, modeller och verktyg. Vad har jag att komma med då? Novis på digitala verktyg (jämförelsevis). Jobbar inte så mycket med rutiga informationsmaterial längre. Vad är jag bra på? Vad är viktigt för mig? Bäst att titta i min meriteringsportfölj från Arete. Där skrev jag ju faktiskt ned sånt. Sen kommer en utmaning från Hanna Fjeld att komponera en lista på goda pedagogiska principer. Jag slår ihop det.

1. Håll koll på varenda kotte, och gör vad du kan för att inte lämna någon efter.
Arbeta systematiskt för att varje elev ska veta vad som krävs genom att sammanfatta kraven i de förmågor som ska utvecklas och regelbundet återkomma till dem. Ge varje elev individuell respons i klassrummet eller digitalt. De ska veta att du har koll på var och en, även om du inte hinner tala enskilt med var och en längre stunder under varje lektion. De ska veta att du sätter rättvisa betyg, eftersom du noggrant redovisar hur, vad och när du har bedömt.

2. Ta aktivt till dig ny kunskap och var öppen för pedagogiska samtal.
På så sätt bidrar du till utvecklingen av din skola och undervisningen, så att både elever och kollegor gynnas. Lyssna på andra. Var beredd att testa nya idéer och revidera din uppfattning.

3. Skapa sammanhang och struktur tillsammans med eleverna.
Samverka med eleverna kring planeringen. Utgå alltid från deras förförståelse och var lyhörd för individuella behov. Lägg ingen prestige i din egen planering, utan var beredd att modifiera vid behov. Det finns elever som till att börja med inte är intresserade av medinflytande och dialog, men får de chansen blir fler intresserade, tycker jag mig ha märkt.

4. Utmana eleverna och visa att du har höga förväntningar på dem.
Ställ höga krav, men var beredd att stödja om det behövs. Stötta i första hand med strukturer eller exempel i stället för att sänka nivån eller tempot. Var inte rädd för att låta skilda förutsättningar synas, men framhäv dem inte heller.


5. Synliggör elevernas lärande i förhållande till kraven.
Kamratrespons och självbedömning gör eleverna medvetna om vad de ska fokusera på, inte bara genom jämförelser med kraven, utan också genom att de tillägnar sig begreppen.

6. Aktivera varje elev.
Genom digitala och formativa verktyg som ex vis sociala medier, no hands upp eller exit tickets får varje elev oavsett förutsättningar det talutrymme, inflytande och lärande som den förtjänar.


7. Värna arbetsro och samarbete!
Försök skapa en miljö, där det är fint att anstränga sig och fokusera på arbetet. Eftersträva en anda, där alla vågar göra misstag, du också, och där eleverna gärna hjälper och uppmuntrar varandra. Missa inte tillfällen att främja samarbete i stället konkurrens.

8. Främja öppenhet, samarbete och kollegialt lärande. 
Även tankearbete fungerar bättre när vi utför det tillsammans eller får konstruktiv respons. Fråga hur andra gör, lär av kollegor inom andra ämnen. Var solidarisk och lojal med dina kollegor. Var uppmärksam på om någon har det tungt. Dela med dig och samplanera för elevernas skull.

Så blev det. Inga flashiga modeller. Kanske lite BFL. Mest "tyst" kunskap.

Solig söndags starka sentiment

Jag har äntligen fått hem min egen Förr eller senare exploderar jag av John Green och inser vilken sjukdom som har den viktigaste birollen. Varför handlar så många bra böcker om cancer? När vi visade I taket lyser stjärnorna, baserad på Johanna Thydells bok, för åttorna för tre år sen, var jag tvungen att gå ut för att slippa grina inför åttio elever. I den självbiografiska berättelsen dör tonåringen Jennas mamma i cancer. Autenticiteten är tydlig.

Jag flyttades tillbaka till vintern 2006/2007, när jag efter min lungoperation genomgick ett cellgiftshelvete, samtidigt som hela familjen och alla andra jag kände tänkte att nu var det kört. Nu skulle tre halvstora barn förlora sin mamma. När det var dags att visa filmen igen för nya åttor två år senare, hände samma sak: Jag var tvungen att gå ut trots att jag hade varit tumörfri sedan 2009. Det sitter kvar där som en tagg. Det går bra att prata om det, för att prata utan att koppla in hela känslolivet är jag ju proffs på, annars skulle jag inte klara en hel lektion. Skildringar av upplevelser i film och litteratur är något annat. De smiter in genom porerna, innan jag hinner försvara mig. Vips är allt det hemska närvarande igen.

Mitt i denna känsloröra blir jag berörd av två blogginlägg. Det första finns här, och är skrivet av Sara Bruun, en hängiven och prisbelönt lärare, som också bär på en stor sorg, orsakad av de sociala myndigheternas maktmissbruk. Sara har tidigare berättat att en förklaring till hennes pedagogiska framgångar är att hon måste kämpa för att överleva. Det kan jag känna igen mig i, även om såväl mitt arbete som mina personliga upplevelser är blygsamma jämfört med Saras. Arbete läker, och jag jobbar ju nästan jämt.

Det andra inlägget, av Henrik Birkebo, finns här. Artisten Samuel Ljungblahd banar fri väg åt tårarna, så att jag kan gå tillbaka till min bok med såväl ny styrka som ny vågad känslighet. 

Allt blir inte bra, men det är ändå på något konstigt sätt i sin ordning. Sentio et excrucior. Livet bultar. På och utanför jobbet.