Modellera och andra begrepp

Beforska

Att slita med orden
vända och vrida på begreppen
göra något komplicerat
enkelt och begripligt

Att ur det dunkla
och svårbegripliga
skönja sammanhangen
få en en förklaring
som väcker ytterligare en fråga
som kräver
ett svar

(Beforska, fri vers av AA, publicerad 2010-04-08 på poeter.se)


Igår kväll hade vi en animerad diskussion på twitter om innebörden av ett antal pedagogiska begrepp och om de verkligen behövdes. Jag kände att jag behövde reda ut för mig själv och andra hur jag uppfattar och använder dem.

Beforska
Nyordet fångade mitt intresse när det användes på facebook av två skolledare och en docent. Jag tycker inte särskilt mycket om beforska, för i de sammanhang jag har mött det hittills, har jag lätt kunnat ersätta det med forska om. Språkrådet ser inget konstigt med ordet i sig. Det har ju bildats på sedvanligt sätt med hjälp av det tyska prefixet "be-", som måhända har en lite tråkig klang, men det är funktionellt:

Ordet förekommer en del, framförallt i akademiska texter. Ordbildningen "beforska" är helt rimlig och ordet är behändigt att använda i stället för andra formuleringar som "forska om/i/på" eller "att bedriva forskning om", vilka ofta blir längre och lite klumpigare. "Beforska" betyder ju inte heller samma sak som "utforska" och kan inte användas synonymt. Men ordet är inte helt etablerat och om man bör avråda från det eller inte beror på vilken text man skriver. Är det en vetenskaplig text så finns inga skäl att avråda, medan om det är en text som ska läsas utanför akademiska kretsar så kan det finnas skäl att vara lite försiktig med ordet, för att inte göra texten svårläst i onödan. 
(Ola Karlsson, Språkrådet, publicerat 2013-04-13)

När jag sedan hittar harangen "regeringsuppdraget att beforska homo- och bisexuellas arbetsvillkor" är bilden klar för mig. Detta begrepp tillhör den offentliga byråkratins skrå, och jag klarar mig utan det än så länge. Kanske jag vänjer mig om det blir vanligt. Hoppas inte.

Förebilda
Att vara en förebild är fint. Att förebilda? Nja... Den moderna, lite klumpiga, avledningen av substantivet förebild är inte hela historien. Enligt Svenska Akademins ordbok har vi glatt nyttjat detta verb tidigare i bland andra betydelsen rita av, efterlikna eller framställa.


Modellera/modella
Nu blir det lite besvärligare, eftersom dessa begrepp används på olika nivåer och delvis uppfattas på olika sätt. Jag mötte begreppen modellering och modellera när jag läste Barbro Westlunds bok Att undervisa om läsförståelse (2009). Hon skriver: "Modellen bygger på Browns och Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok". Det handlar om att åskådliggöra sina tankestrukturer genom att tänka högt. Efter en introduktion av modellen modellerar läraren en strategi, till exempel att förutspå genom att tänka högt för att visa eleverna hur den fungerar. Sedan modellerar eleverna för varandra två och två eller i smågrupper för att få syn på sin egen läsförståelse. Modelleringen är alltså en kognitiv process, inte bara en överföring av information till andra människor. Dessutom används varianten modella i ett vidare sociokulturellt sammanhang om aktiviteter som stödjer elevens utveckling inom sin proximalutvecklingszon enligt Vygotskij och Säljö. Den bollen lämnar jag glatt vidare till experter på det området.

Scaffolding/stöttning 
Stöttning ser jag som en svensk motsvarighet till metaforen scaffolding. I sin bok Lyft språket, lyft lärandet (2010) beskriver Pauline Gibbons hur elever stöttas när de bland annat ”får veta hur de ska göra något, så att de blir bättre rustade att senare utföra liknande uppgifter på egen hand”.  Att stötta är alltså något mer än att hjälpa eller stödja. Eleven får inte hjälp att slutföra sin uppgift, utan får verktyg att klara sig själv. Det är explicit undervisning genom hjälp till självhjälp.