Litteraturhistoriskt berättande och oscillation

Vi studerar läslyftsmodulen Perspektiv på litteraturundervisning.  De första två av de åtta delarna heter Varför läsa? och Att välja texter. Nu har vi kommit fram till den tredje delen, som heter Litteraturhistoriskt berättande. Jag läser en text av Bengt-Göran Martinsson med ett flertal vetenskapliga referenser, bland andra till Jörn Rüsen och Dennis Shemildt via Per-Arne Karlssons bok Undervisning och lärande i historia (2014). Detta är ett intressant område för mig, eftersom jag tycker det är svårt att lyckas med undervisningen i litteraturhistoria, så att jag skapar sammanhang och förståelse.

Elever förstår enligt Karlsson lättare litteraturhistoria (och annan historia) som en berättelse. Med den numera ganska vedertagna utgångspunkten att vi skapar och rekonstruerar historien, kan man se historisk medvetenhet och förståelse som en narrativ kompetens. Shemildt ställer upp fyra nivåer för denna kompetens:

1. Kronologiska tidslinjer. När hände vad?

2. Sammanhållna och meningsfulla berättelser som binder samman händelserna.

3. Flerdimensionella berättelser som kompletterar med alternativa perspektiv.

4. Polyetiska narrativa ramar som ställer de olika perspektiven mot varandra i en reflekterande diskussion.

Martinsson beskriver i detta sammanhang ett didaktiskt problem, vilket jag har brottats en hel del med: Hur kan man förklara ett historiskt skeende utan en tillräcklig generell konceptuell referensram? Hur kan man förstå de generella begreppen utan deras historiska kontext? Ola Halldén har föreslagit vad han kallar oscillation, det vill säga pendling mellan fakta och begrepp.

Mot bakgrund av den historiska röda tråden bygger läraren sin narrativa framställning, där begreppen förklaras löpande, exempelvis epokerna, genrerna och deras typiska drag. Här sammanfattar jag Martinsson exempel kring Det går an av Carl Jonas Love Almqvist, där han utgår från den dramatiska kurvan:

Exposition
Hur påverkades litteraturen av industrialiseringen under 1800-talet? Hur påverkade litteraturen i sin tur samhället?

Konflikt och motsättningar
Adel mot borgare,  konservativa mot liberaler och romantik mot realism. Pendling: förklara begreppen romantik och realism.

Stegring
Jämför realismens utveckling i Sverige och andra länder. Berätta exempelvis om hur Almqvist, Dickens, Zola och Bremer bryter ny mark, speglar samhället och skapar debatt. Pendling: utveckla begreppet realism och bygg ut med naturalism.  

Avslutning
Realism och naturalism segrar! Pendling: jämför utvecklingen i olika länder och reflektera över hur olika utgångspunkter och frågeställningar påverkar den historiska beskrivningen.

En hel del att bita i, men en spännande utmaning. Vi börjar med att testa våra nya kunskaper i ett lektionsmoment.