Läsförståelsestrategier i faktatext för år 4-9
Flera studier har visat att
särskilt de elever i olika åldrar som behöver mest stöd drar nytta av en
strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna
undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför
allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.
Moment A individuella förberedelser
Den mest kända modellen för
undervisning i läsförståelsestrategier kallas reciprokal teaching - RT.
Den kallas i Sverige också reciprok undervisning - RU. Barbro Westlund skriver
i sin bok Att undervisa i läsförståelse: ”Modellen bygger på Browns och
Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha
lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok.
Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som
ingår behöver inte utföras i en speciell ordning, utan kan anpassas efter den
text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång,
men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt
gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla fyra strategierna
på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:
- att förutspå
- att ställa frågor
- att reda ut oklarheter
- att sammanfatta.”
Transaktionell
strategiundervisning -TSI - har utvecklats
ur RT, och bygger på samma fyra grund-strategier, men är inte ett lika strikt
program. Det är snarare lärarens förhållningssätt till läsundervis-ningen som
utgör skillnaden. Lärarens roll är inte att bedöma om svar är rätt eller fel,
utan att lyssna på hur eleverna sätter ord på sin läsförståelse. Modellen
kallas transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av
strategier mellan lärare och elever och av det meningsskapande som sker mellan
lärare och elever ur texten. Strategierna ska alltid vara väl integrerade med
ämnesinnehållet. Eleverna använder även lässtrategierna på egen hand. De sätter
t ex post-it-lappar på texten där deras förståelse sviktar, och diskuterar
sedan sina läshinder med kamrater eller lärare. Läsningen ska både vara aktiv
och kräva delaktighet.
TSI utmärks av:
- läsundervisning hela läsåret och helst under hela skoltiden,
- några få effektiva strategier,
- undervisning i strategianvändning när det behövs,
- att lärare och elever modellerar för varandra genom att tänka högt,
- fokus på nyttan av strategianvändning och
- dialog om strategierna inspirerar till personlig texttolkning.
Texterna bör bearbetas gemensamt. Modellen
Thieves tränar elevernas förmåga att förstå dispositionen i en faktatext
och hur den kan underlätta läsningen. Syftet är att låta eleverna inta en aktiv läsarroll redan
innan de börjar läsa. Namnet syftar på att eleverna ska stjäla information ur texten. Läraren
tänker högt och eleverna följer med i sina böcker:
”Vad
säger oss bokens titel? Finns det olika möjligheter? Vad säger rubrikerna? De
är som minititlar. Kan vi med hjälp av dem ställa frågor som vi får svar på när
vi läser? Hittar vi några faktarutor? Kan vi göra frågor av faktarutorna? Kan
vi ställa några hypoteser?”
Vid varje fråga väntar läraren in
elevernas funderingar och synpunkter. När läraren har visat hur man tillämpar modellen
Thieves, får eleverna parvis prova den på andra kapitel i boken. Därefter diskuterar lärare och
elever om metoden fungerar.
- Title. Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om.
- Headings. Läs alla rubriker och kontrollera om det finns faktarutor. Med hjälp av de ledtrådarna formulerar du själv frågor som du tror att texten ger svar på.
- Introduction. Läs introduktionen till kapitlet. Finns det mer viktig information i början av texten? Ställ en hypotes om textens huvudidé. Varför tror du att författaren skrev texten?
- Everything I know. Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet i kapitlet. Skriv ner det.
- Visuals. Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det nyckelord i marginalen? Varför är de med? Finns det ord i marginalen, ord markerade med fet stil eller kursiveringar? Detta ger dig viktig information!
- End of chapter material. Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Det här är viktigt! Här kan du verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.
- So what? Varför skrev författaren den här texten? Varför läser jag det här? Har jag någon nytta av den här kunskapen? Hur då i så fall? Varför vill läraren att jag ska läsa just den här boken? Att veta syftet hjälper mig att förstå bättre.
VÖL-strategin aktiverar elevernas förkunskap:
Vet
|
Önskar veta
|
Lärt mig
|
Myrorna bor i en stack. Jag vet
att det finns soldater.
Det finns en stor myrstack nära
vårt hus.
Jag tycker att myror är äckliga.
|
Hur hittar myror?
Kan myror prata med varandra?
Hur många myror finns det i
världen?
Varför bor de i en stack?
Varför har de olika färger?
|
Myror pratar med sina antenner.
De kan bli flera år gamla.
Mina tankar:
Jag trodde myran hade fyra ben,
men det stämmer inte.
Jag hittade inte allt jag ville
veta.
|
Strategi: Jag blundar och funderar på vad jag redan vet.
|
Strategi: Jag ställer frågor som jag vill få svar på.
|
Strategi: Jag sammanfattar vad jag vet nu och hur jag tänkte.
|
Uppföljande samtal med eleverna är
viktiga. Den första spalten gör eleverna medvetna om hur mycket de kan om de
aktiverar sin förkunskap. Den andra spalten aktiverar elevernas nyfikenhet. Den
tredje spalten ger information om svar och lärdomar. Man behöver också få veta
hur man ställer rätt typ av frågor och hur man går vidare om man inte hittar
svar. (Se affisch och formulär som bilagor.)
Tankekartor, diagram och liknande grafiska
modeller underlättar förståelsen av texten. De strukturerar tanken och
avlastar arbetsminnet, genom att tankarna synliggörs på papperet. Vissa elever
vill skriva om texten med egna ord, dvs göra parafraser, eller skriva
nyckelord. RT-modellen inkluderar skrivandet, så att det uppstår ett ömsesidigt
samband mellan att läsa och att skriva.
Checklista efter läsningen
- Jag upptäcker att det inte finns något sammanhang i texten. Antingen har jag läst fel eller också är det något fel på texten. Åtgärd: Jag läser om och kontrollerar.
- Jag inser att jag inte har alla fakta för att kunna svara på en fråga. Åtgärd: Jag går tillbaka i texten för att hitta det som fattas.
- Jag inser att det finns ett antal ord i texten som jag inte förstår. Åtgärd: Jag använder ordlistan eller tar reda på vad orden betyder på ett annat sätt.
- Jag saknar tillräckliga bakgrundskunskaper, och det är därför jag inte förstår texten. Den är helt enkelt för svår för mig.
En konstruktiv läsare
- överblickar först texten samt bedömer innehållet och vad som är viktigast,
- läser det som verkar viktigt mer uppmärksamt och noggrant än resten av texten,
- försöker koppla ihop textens delar till en helhet och utnyttjar bilderna för att förstå texten,
- aktiverar sin förkunskap för att förutse och tolka innehållet,
- är ständigt beredd att ompröva sina hypoteser,
- reviderar vid behov sin förkunskap efter läsningen,
- försöker läsa mellan raderna om det krävs,
- försöker resonera sig fram till innebörden av okända ord eller tar reda på den,
- använder strategier för att komma ihåg innehållet, t ex understrykningar, repetition eller anteckning av nyckelord, visualisering, sammanfattning, parafras, frågor osv.,
- övervakar sin läsförståelse,
- ändrar strategier när förståelsen så kräver,
- bedömer kvalitet, validitet och relevans i texten,
- kan föra en tänkt dialog med författaren och reflektera över författarens motiv,
- planerar hur kunskaperna från texten ska användas i framtiden.
Källa: Westlund, B. (2009). Att
undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Sammanfattning av verktygen och läsförståelsestrategierna
Modell/metod
Strategi
Thieves
Förutspå
VÖL
Ställa frågor och Reda ut oklarheter
Checklista efter läsningen
Ställa
frågor och Reda ut oklarheter
Tankekarta, stödord, parafras
Sammanfatta
Se filmen Att undervisa i läsförståelse, en föreläsning av Barbro Westlund (43:27)
Moment B Kollegialt arbete
- Filmen Läsförståelsestrategier i praktiken av Marie Trapp, En läsande klass (6:47).
- Filmen Att undervisa i läsförståelse från Sätraskolan (7:07)
Titta på filmerna och diskutera
sedan frågorna:
- Hur har vi själva märkt att elevernas läsförståelse har minskat?
- Har det fått oss att anpassa undervisningen på något sätt?
- På vilket sätt har vi arbetat med liknande strategier tidigare?
- I vilka situationer är det viktigast för eleven att förstå det hen läser?
- Vad har våra elever att vinna på att arbeta med läsförståelsestrategier?
- Vilka reaktioner kan vi förvänta oss från eleverna, och hur bemöter vi dem?
Planera tillsammans
Tider för träffarna
- En gång i månaden?
- Tidsåtgång 75-120 minuter?
- Tid mellan träffarna?
- Digitala träffar?
Vilka ska delta?
- Piloter eller samtliga?
- Frivilliga eller ”kommenderade”?
Lärlagens sammansättning
- Liknande arbetsuppgifter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no )
- Blandade ämnen/ blandade årskurser
- Hybrider av ovan
- Antal i varje lärlag?
Struktur och roller
- Vem leder samtalen?
- Tidsramar och mötesformer?
- Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
- Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?
Syfte och fokus
- Att välja lärområde - Hur gör vi för att välja?
- Tidsplan för arbetet med lärområdet?
Moment C Aktivitet
Nu ska du genomföra egna lektioner
där du introducerar läsförståelsestrategier med hjälp av verktygen Thieves,
VÖL, checklista och tankekarta.
Lektion 1
- Berätta om läsförståelsestrategierna.
- Modellera Thieves genom att använda verktyget på en text och modellera/tänka högt. Synliggör att det är läsförståelsestrategin Förutspå som “jobbar”.
- Låt eleverna testa Thieves två och två på en text och modellera inför varandra.
- Diskutera arbetssättet och Thieves tillsammans med eleverna.
Lektion 2
- Modellera VÖL-strategin genom att visa på en text, gärna samma som förra gången. Synliggör när de olika läsförståelsestrategierna ställa frågor och reda ut oklarheter jobbar.
- Låt eleverna testa själva igen genom att modellera för varandra.
- Diskutera och jämför de båda verktygen
Lektion 3
- Modellera checklistan efter läsning. Synliggör återigen strategierna Ställa frågor och Reda ut oklarheter.
- Låt eleverna testa. Här gäller det att de verkligen HAR LÄST texten.
- Diskutera och jämför checklistan med de övriga verktygen.
Lektion 4
- Modellera verktyget tankekarta, som eleverna troligen känner igen från andra situationer, Det är svårt att sammanfatta bra, så var tydlig med hur du tänker och gör.
- Låt eleverna testa. Många kan behöva mer stöd i detta moment.
- Diskutera och jämför verktygen och hela arbetssättet.
Moment D Gemensam uppföljning
Diskutera efter varje moment
- Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
- Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
- Vilken text fick eleverna testa själva på?
- Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
- Övriga observationer och reflektioner?
- Vad framkom i diskussionen efteråt?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste
erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Avslutande diskussion
- Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
- Hur breddar vi och fördjupar arbetet med läsförståelse?
Läs mer om läsförståelse:
- Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse
- Barbro Westlund: Aktiv läskraft
- Monica Reichenberg: Vägar till läsförståelse
- Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
- Ingvar Lundberg: Konsten att läsa faktatexter
- Britta Stensson: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning
- Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet
- Susan Zimmermann och Ellen O Keene: Tankens mosaik
- En läsande klass: Träna läsförståelse. Studiehandledning F-6
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar