Diktdag

Idag har jag arbetat med dikter i tre klasser, och jag kan inte låta bli att dela med mig av glädjen. Texterna och uppgifterna kommer från läromedlet Svenska impulser för yrkesprogrammen. Under ett nittiominuterspass har varje klass fått genomgångar och två uppgifter om poesi, alltsammans samlat i en powerpoint-presentation. Först läste jag fyra korta dikter högt med hyfsad inlevelse, tycker jag själv. Lite one woman performance över det hela. Sen har eleverna jobbat. De läste dikterna projicerade eller från sin egen dator, diskuterade två och två och skrev i Drive, Sedan gick vi igenom, jämförde och jag talade om dikternas verkliga ålder och författare. Många roliga diskussioner om varför man tror och tycker som man gör. Att redan Catullus på sin tid skrev så kul och erotiskt väckte förvåning. De flesta trodde att dikten om Ipsitilla var betydligt yngre, trots att jag hade tipsat om att räkna med språklig bearbetning. I den första dikten slår den förälskade ett telefonnummer med tungan, vilket föranledde funderingar kring snurrskiva, knappar och mobiler. Bruno K Öijers dikt från 1976 var det. En annan intressant diskussion handlade om vilka dikter som var skrivna av kvinnor respektive män. Catullus var solklar, eftersom det "putade" under hans täcke där han låg och trånade. Karin Boye prickade de flesta också in, men i övrigt gick uppfattningarna isär.
Eleverna tyckte att uppgifterna var lite svåra, men de kämpade på. Ibland krävs lite extra hjälp med strukturen. Jag såg mig också tvungen att brusta ut i sång. Sådana tillfällen gäller det att ta tillvara. Sista dikten i uppgift 5 av Anna Lijedahl inspirerade mig att sjunga några rader från Hansson de Wolfe United: "Ensam med dig vid ett fönsterbord. Spänningen är nästan too much. Jag känner det som jag vore sjösjuk, och du gör mig galen. Du bringar mig helt ur kontroll. Jag tror att jag dog." Tidigare har jag saknat en smartboard i den sal där jag undervisar min egen klass, men idag var det inspirerande att projicera dikterna på whiteboarden och sedan skriva in kommentarer direkt intill dikten. En inspirerande onsdag!

Det viktiga mentorsuppdraget

I alla skolåldrar behövs en kontaktperson mellan eleven, hemmet och övriga skolan. Behovet av en mentor både ökar och minskar med åldern. Kontakterna med en speciell person minskar för de flesta elever och vårdnadshavare, men samordningen mellan olika yrkesgrupper ökar i takt med specialiseringen i högre stadier. Kombinationen hög specialisering och många elever med behov av stöd gör mentorsuppdraget extra viktigt, och precis där tycker jag mig befinna mig nu.

Avhoppen från gymnasiet är ett stort samhällsproblem, som riskerar att slänga ut många ungdomar i ett permanent utanförskap med droger, psykisk ohälsa och/eller kriminalitet. Enligt Tema-gruppen Unga i arbetslivet finns det tio huvudorsaker till att gymnasieelever hoppar av sina program, och för mig är det uppenbart att mentorn har en nyckelroll för att motverka de flesta av dem:
1. Mobbning, socialt utanförskap
2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan
3. Vuxna som inte bryr sig
4. Dåligt bemötande i skolan
5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (på grund av sjukdom eller missbruk)
6. Behov av mer praktik och mindre teori
7. Stökig skolmiljö
8. Fel programval
9. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen
10. Dåliga hemförhållanden

Samtidigt som behoven av stöd och samordning ökar, finns starka traditioner som betonar elevens eget ansvar. Tyvärr ser jag inte att vi kommer så långt med den attityden. Om vi ska öka antalet elever som når en gymnasieexamen, måste vi ge mer stöd. Det finns ett betydande glapp mellan det stöd många av oss förstår eller förmår att ge och det stöd elever behöver för att kunna växa och öka sitt egenansvar. Så är det bara, och mentorn har den viktigaste rollen för att initiera och samordna det stödet.

Som mentor känner jag mina elever och i viss mån också deras vårdnadshavare. Det är jag som håller koll på närvaro, hälsa, humör, relationer och samlade resultat. Genom att snabbt upptäcka problem och hitta rätt lösning tillsammans med elever, vårdnadshavare, rektor, ämneslärare, kurator, skolsköterska med flera, kan vi hjälpa eleven att orka kämpa vidare och nå sin examen.

I min roll som ämneslärare är mentorn den jag vänder mig till så fort jag blir orolig för att eleven inte ska nå ett godkänt betyg. Att bara rapportera närvaron i datorn och resultaten i en lärplattform när så krävs, räcker inte alltid. Det räcker inte heller alltid att eleven har en engagerad mentor, som försöker motivera eleven, men jag ser en tydlig skillnad gentemot dem som inte har det stödet. Det syns nämligen på närvaron, och närvaron betyder allt. Den som är närvarande kan vi "fixa". Den som är frånvarande kan vi inte hjälpa alls. Den frånvarande riskerar vi att tappa, och den risken ökar med frånvaron.

Operation arbetsro

Disciplin är inte kul i sig, och i min lärargärning har oordningen ofta kommit smygande ganska omärkligt för att till sist föranleda en ordentlig uppryckning. Min informella ledarstil har sina nackdelar, och detta är en av dem. Nu tycker jag att det skulle kännas skönt att lista åtgärderna hittills, för listor är ett bra sätt att strukturera.

Beting

Tala om vad som ska hinnas med idag, så att den som har gjort ett bra jobb får chansen att ta lite längre rast. Det funkar inte jämt, men är effektivt och uppskattat som variation. 

Ge hålltider för delmoment

Det går ganska bra att fokusera på en uppgift om jag skriver upp på tavlan hur länge vi ska hålla på med den, och när vi ska börja med annat, t ex tyst läsning av egen roman 20 minuter, och därefter analysarbete med gemensam novell.

Intervall

Om eleverna får ta paus ibland med lite småprat, skämt och en eller annan anekdot, blir det lättare att fokusera helt en stund igen. Bäst är att ta en mikropaus efter 20 minuter. En vänlig och lugn atmosfär är ju också viktig för koncentrationen.

Tänk själv först

Gå inte igenom allt i detalj i förväg. Det är mer intressant med en genomgång om just det som många har fastnat på, t ex den dramaturgiska kurvan med anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, klimax och avtoning. Mer intressant betyder att fler lyssnar, deltar i samtalet och förstår.

Bestämda platser

Detta trodde jag inte att gymnasieelever skulle acceptera, men det gör de. Viktigast är (tydligen) att få veta att även andra klasser tvingas underordna sig placering. Ett effektivt sätt att flytta fokus till studier från annat. Ett enkelt sätt att skapa fasta ramar och undanröja osäkerhet kring att välja och bli vald.

En prydlig sal skapar lugn och fokus

Det är värt lite tid att ställa i ordning, inte bara efter lektionen, utan också före den. Jag rättar till gardiner, slänger skräp och ordnar möblerna.

Dessa åtgärder kombinerar jag nu och njuter av deras verkan. Ändå blir jag lite överraskad av två elever som dröjer sig kvar efter att vi har plockat i ordning i salen.

Elev 1: Jag gillar dig, Åsa. Verkligen. Det är säkert.
Elev 2 till elev 1: Du tog orden ifrån mig!

Skolans problem

kan jag naturligtvis inte lösa själv, men jag reagerar på att vi har så svårt att diskutera mer än ett problemkluster i taget. Tillåt mig schematisera ganska grovt, när jag föreslår att skolan har tre huvudproblem:

1. Eleverna

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet av Inger Enkvist, professor i spanska, berättar hon om en  forskarskola vid Lunds universitet, där man har undersökt spanskundervisningen i gymnasieskolan. Man fann att elevens egen attityd och arbetsinsats är avgörande för resultaten, medan lärarens metoder har mindre betydelse: "Om eleven inte går in för att lära sig ämnesinnehållet, sker inga framsteg. Vill Sverige förbättra studieresultaten, måste eleverna tycka att det lönar sig att studera." Många av eleverna i studien hade dessutom så stor frånvaro, att det var omöjligt att mäta vad som påverkade deras resultat. Bland dem som hade god närvaro hade deras egen läxläsning stor betydelse.

Oavsett om elever tidigare motiverades att anstränga sig i sina studier på rätt eller fel sätt, behövs en grundläggande motivation för att inlärningen ska lyckas. Om eleven bland annat på grund av bristande motivation dessutom har tillägnat sig sämre kunskaper, är det troligt att motivationen sjunker ytterligare, eftersom det blir jobbigare att hänga med. Utan ansträngning och motivation ingen rutin och inga bra strategier, alltså ingen studieteknik.

2. Undervisningen

Media svämmar över av goda ideer om hur skolan ska förbättras, och det finns knappast en lärare idag i Sverige som inte har tagit del av mer eller mindre om Hatties metastudie och om vilka faktorer som har större eller mindre påverkan på elevers studieresultat. Det som har fått störst genomslag i Sverige är betydelsen av formativ bedömning eller bedömning för lärande. I dag råder god enighet om att formativ bedömning är ett självklart inslag i god undervisning.

Oavsett i vilket skick vi lärare tar emot eleven, kan vi göra stor skillnad genom att tillämpa undervisningsmetoder baserade på forskning och beprövad erfarenhet.

3. Debatten är skev

"Den svenska skoldebatten maler på i gamla hjulspår. Flumpedagoger ställs mot kunskapsivrare" skrev Per Kornhall i sin bok Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall. Jag kan tänka mig att yttre motivatorer som exempelvis tidiga betyg spelar stor roll. Jag kan tänka mig att undervisningsmetoder spelar stor roll. Jag kan tänka mig att båda spelar stor roll. Det går inte att analysera svensk skolas problem med skygglappar och snäva perspektiv. Problemen är mångbottnade, analysen måste formuleras nyanserat och det krävs en hel flora av olika lösningar. 

En lång rad forskare hävdar nu tillsammans med bland andra Per Kornhall i en gemensam debattartikel att förslaget om betyg från fjärde klass saknar vetenskapligt stöd. I det alltmer upptrappade tonläget i svensk skoldebatt, söks enkla svar på svåra frågor, och snabbt ska det gå, men i detta fall har kunskapsivrarna och flumpedagogerna gått ihop: stopp och belägg! Tänk först och agera sedan. Framför allt måste vi utvärdera tidigare reformer innan vi sjösätter nya.

Kraft, kamrater!

Detta blogginlägg är känslosamt och inte så genomtänkt. Det får vara så. Ondskan exploderar i terror. Syriska barn fryser i Libanon och drunknar i Medelhavet. Misstänksamheten breder ut sig och vinner anseende. Vilken skillnad gör mina futtiga ansträngningar? Uppgivet lättade jag på locket i min klass efter terrormorden i Paris. Jag möttes av nyanserade och kloka funderingar: vi måste förstå varandra, inte kategorisera varandra. Ondskan har ingen nationalitet eller religion. 

Vi har mycket att göra nu. Håll ihop och försök ingjuta mod i ungarna vi jobbar med. Med envishet, mod och kärlek ska vi lyckas övertyga dem och varandra om en bättre framtid med lite mer fred, tolerans och tillförsikt. Kraft, kamrater!

Minnesteknik för processionssång

Jag såg ett tv-program, där en man gick runt på en gård och presenterades för ett stort antal personer. Han stod kvar framför varje person och hittade på ett litet knep för att minnas just den personens namn. Det kunde till exempel vara nåt med håret. Det gällde att hitta en bild, att visualisera ord på något sätt. Här är lite mer inspiration på samma tema:

För en vecka sedan fick jag veta vid en körövning att vi ska sjunga en medeltida julvisa i procession på söndag när vi ska välkomna vår nya kyrkoherde. Procession innebär utantill, vilket jag i och för sig är van vid som oftast sjunger gospel, men denna lilla visa har sju verser, om än korta. Jag drog mig då till minnes mannen med minnesbilderna, och började fundera över hur jag kunde jobba. Här är de första tre (suddiga) verserna:

Till att börja med inventerade jag rim: fram-undersam, stor-for osv, och skrev upp dem. Det gav mig en struktur som höll ihop varje vers. Sen gällde det att koppla varje vers till en bild. Det blev så här:

1. En stjärna gick.. 
2. De fylldes av en glädje stor... 
3. Nu visste de att konungen... 
4. Den gåva... 
5. Vi också nu vårt offer... 
6. Vi tackar Dig, o Gud, vår Far, som Jesus Krist, din Son... 
7. Pris vare Guds barmhärtighet...

Det fungerade!

Hur denna nyvunna kompetens ska tillämpas i jobbet återstår att ta reda på. Förslag mottages tacksamt. Jag har ju jullov.

Nytt jobb, samma jobb

Läraryrket är omvittnat mångfacetterat. Lönesättande rektorer brottas med en rik flora av kriterier, vilka tillsammans försöker ringa in alla olika lärarkompetenser. Vi måste kunna planera, instruera, inspirera, leda, lyssna, analysera mm. Vi måste vara flexibla och kunna ställa om snabbt mellan olika situationer, grupper och individer. Som personer har vi olika profiler, men mångsidighet och flexibilitet är framgångsfaktorer för varje lärare.

Som lärare måste jag anpassa mig till min elevgrupp och även i viss mån till mina kollegor och chefer. När jag läser om hur andra svensklärare arbetar i gymnasieskolan, blir det tydligt att vi har olika uppdrag. Vi arbetar efter samma styrdokument, men eleverna har olika behov, intressen och mål. Ämnesinnehållet är delvis nytt i mitt nya jobb, men inte alls så förändrat som jag hade förväntat mig. Gymnasiekurserna ställer högre krav, men grunderna är desamma, och det är på den nivån de flesta behöver min hjälp. 

I mitt förra jobb på högstadiet hade jag mer heterogena grupper än nu. Vi var två svensklärare i klassrummet, så vi hade ganska gott om tid att ge stöd till de elever som behövde det. Cirka hälften hade ett annat modersmål än svenska. Nu är jag ensam med äldre elever, vilka i stort sett alla har svenska som modersmål, men de flesta satsar inte på så höga mål just i svenskämnet. Att motivera och förklara är ånyo min stora utmaning, men sammanhanget är något annorlunda.

Checklista för jullovet

 

Svenska 1 

• Bedöm referatprov på papper i BA1A, BA1B och IN1. 
• Bedöm alla egna filmreferat i Drive. 
• Gör en samlad bedömning på papper till eleven av referatprov och filmreferat. 
• Dokumentera resultat i Fronter, Excel och papperslista.
• Grovplanera och detaljplanera litteraturområde.
• Inhämta och bearbeta synpunkter och förslag från det utvidgade kollegiet.
• Powerpointpresentation. Textdokument till elever. Bedömningsmatris.
• Lägg upp allt material på Fronter i kursrum och svensklärarrum.

Svenska 2

• Bedöm prov i litteraturhistoria.
• Bedöm litteraturuppgifter i Drive.
• Gör en samlad bedömning på papper till eleven av uppgifter och prov. 
• Dokumentera resultat i Fronter, Excel och papperslista.
• Skriva individuella omprov.
• Detaljplanera grammatikområde.
• Inhämta och bearbeta synpunkter och förslag från det utvidgade kollegiet.
• Powerpointpresentation.
• Information och övningar i Word.
• Lägg upp allt material på Fronter i kursrum och svensklärarrum.

Svenska 3

• Bedöm prov i språkhistoria.
• Bedöm uppgifter i Drive.
• Gör en samlad bedömning på papper till eleven av uppgifter och prov.
• Dokumentera resultat i Fronter, Excel och papperslista.
• Skriva individuella omprov.
• Detaljplanera område om språklig förändring utifrån Svenska impulser 3.
• Powerpointpresentation.
• Lägg upp allt material på Fronter i kursrum och svensklärarrum.

Prövning

• Bedöma kursprov i Svenska 1: läsförståelse.
• Dokumentera och meddela resultat.

Övergripande

• Lista till provtillfälle med omprov i Svenska 2 och Svenska 3 samt prövning i Svenska 1.
• Avsluta webbkursen Bedömning och betyg.
• Förbered ämneskonferens i början av januari.

Skönt! Nu finns det utrymme för formativ bedömning, omplanering mm under terminen. Jag ser fram emot att nästa jullov blir betydligt lugnare.