söndag 4 januari 2015

Minnesteknik för processionssång

Jag såg ett tv-program, där en man gick runt på en gård och presenterades för ett stort antal personer. Han stod kvar framför varje person och hittade på ett litet knep för att minnas just den personens namn. Det kunde till exempel vara nåt med håret. Det gällde att hitta en bild, att visualisera ord på något sätt. Här är lite mer inspiration på samma tema:


För en vecka sedan fick jag veta vid en körövning att vi ska sjunga en medeltida julvisa i procession på söndag när vi ska välkomna vår nya kyrkoherde. Procession innebär utantill, vilket jag i och för sig är van vid som oftast sjunger gospel, men denna lilla visa har sju verser, om än korta. Jag drog mig då till minnes mannen med minnesbilderna, och började fundera över hur jag kunde jobba. Här är de första tre (suddiga) verserna:


Till att börja med inventerade jag rim: fram-undersam, stor-for osv, och skrev upp dem. Det gav mig en struktur som höll ihop varje vers. Sen gällde det att koppla varje vers till en bild. Det blev så här:
  1. En stjärna gick.. 
  2. De fylldes av en glädje stor... 
  3. Nu visste de att konungen... 
  4. Den gåva... 
  5. Vi också nu vårt offer... 
  6. Vi tackar Dig, o Gud, vår Far, som Jesus Krist, din Son... 
  7. Pris vare Guds barmhärtighet...
Det fungerade!

Hur denna nyvunna kompetens ska tillämpas i jobbet återstår att ta reda på. Förslag mottages tacksamt. Jag har ju jullov.

2 kommentarer:

  1. Undrar om inte gamla tiders memorerande av texter av alla de slag var utvecklande för hjärnan?

    SvaraRadera
  2. Jo, absolut, och redan de kringvandrande rapsoderna hade säkerligen fantastiskt användbara metoder, som gjorde dem smartare än andra. Tål att grunna på. Fast vi lär inte bli populära om vi börjar förespråka utantillinlärning. Bäst att ha ordentligt på fötterna när man ska få på pälsen. JAG TYCKER att man åtminstone ska kunna ett litet tal utantill med hjälp av enstaka stödord.

    SvaraRadera