1. Eleverna
I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet av Inger Enkvist, professor i spanska, berättar hon om en forskarskola vid Lunds universitet, där man har undersökt spanskundervisningen i gymnasieskolan. Man fann att elevens egen attityd och arbetsinsats är avgörande för resultaten, medan lärarens metoder har mindre betydelse: "Om eleven inte går in för att lära sig ämnesinnehållet, sker inga framsteg. Vill Sverige förbättra studieresultaten, måste eleverna tycka att det lönar sig att studera." Många av eleverna i studien hade dessutom så stor frånvaro, att det var omöjligt att mäta vad som påverkade deras resultat. Bland dem som hade god närvaro hade deras egen läxläsning stor betydelse.Oavsett om elever tidigare motiverades att anstränga sig i sina studier på rätt eller fel sätt, behövs en grundläggande motivation för att inlärningen ska lyckas. Om eleven bland annat på grund av bristande motivation dessutom har tillägnat sig sämre kunskaper, är det troligt att motivationen sjunker ytterligare, eftersom det blir jobbigare att hänga med. Utan ansträngning och motivation ingen rutin och inga bra strategier, alltså ingen studieteknik.
2. Undervisningen
Media svämmar över av goda ideer om hur skolan ska förbättras, och det finns knappast en lärare idag i Sverige som inte har tagit del av mer eller mindre om Hatties metastudie och om vilka faktorer som har större eller mindre påverkan på elevers studieresultat. Det som har fått störst genomslag i Sverige är betydelsen av formativ bedömning eller bedömning för lärande. I dag råder god enighet om att formativ bedömning är ett självklart inslag i god undervisning.Oavsett i vilket skick vi lärare tar emot eleven, kan vi göra stor skillnad genom att tillämpa undervisningsmetoder baserade på forskning och beprövad erfarenhet.
3. Debatten är skev
"Den svenska skoldebatten maler på i gamla hjulspår. Flumpedagoger ställs mot kunskapsivrare" skrev Per Kornhall i sin bok Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall. Jag kan tänka mig att yttre motivatorer som exempelvis tidiga betyg spelar stor roll. Jag kan tänka mig att undervisningsmetoder spelar stor roll. Jag kan tänka mig att båda spelar stor roll. Det går inte att analysera svensk skolas problem med skygglappar och snäva perspektiv. Problemen är mångbottnade, analysen måste formuleras nyanserat och det krävs en hel flora av olika lösningar.En lång rad forskare hävdar nu tillsammans med bland andra Per Kornhall i en gemensam debattartikel att förslaget om betyg från fjärde klass saknar vetenskapligt stöd. I det alltmer upptrappade tonläget i svensk skoldebatt, söks enkla svar på svåra frågor, och snabbt ska det gå, men i detta fall har kunskapsivrarna och flumpedagogerna gått ihop: stopp och belägg! Tänk först och agera sedan. Framför allt måste vi utvärdera tidigare reformer innan vi sjösätter nya.
Ja,visst är det märkligt, det där med en sak i taget. Jag har känslan av att det kommer sig av att skolan har kommit att definieras som Ett Problem Som Behöver Lösas, och så uppstår det ena efter det andra som ska erbjuda denna eftersökta lösning. Detta i sin tur tyder väl på ett tappat förtroende för skolan och dess kapacitet att erbjuda kvalitativ utbildning. Vad värre är, med tanke på att konkurrens är drivkraften i den kommunaliserade friskolefierade skolvärlden idag, så är det tappade förtroendet hemskt nog till stor del berättigat. Det finns helt enkelt anledning att vara misstänksam för det finns inga garantier att barn och ungdomar får en god utbildning oavsett skola och kommun. Jag skulle önska mig att skolan fick förtroendet att ha arbetsro, förtroendet för vår förmåga att utbilda våra barn utifrån ett enda krav: resultat i form av lärande och utifrån det välja den metod som passar bäst skola, klass och elev bäst, oavsett om det nu är pogo pedagog-bildband, föreläsningar eller digitala verktyg.
SvaraRaderaLita på professionen med andra ord.
Radera