Liten bloggmetareflektion

Tittar tillbaka lite på mina blogginlägg. Det varierar en del. En hel del handlar om bedömning och mycket om reflektion kring hur jag jobbar med kommunikation: instruktion och respons. Ibland blir det långa pauser i bloggandet och ibland rinner det till lite oftare. Jag har sällan ork till någon essäistik, utan det stannar vid enkla och personliga reflektioner. Min stretiga och känslofyllda vardag med stundtals ganska motvilliga elever uppfyller mig, och jag kan inte bidra med någon spjutspetsutveckling vare sig inom svenskämnet eller allmändidaktik. Jag gräver där jag står. Det händer någon enstaka gång att jag får en kommentar i bloggen, och gensvaret på Facebook är ofta uppmuntrande, men den stora behållningen är att jag får "skriva av mig" och tydliggöra mina tankar för mig själv. Det hjälper mig att se meningen i det jag gör och ger mig kraft att fortsätta.